Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV
utveckling, universitetets själfständiga ställning mindre
harmonierande med den strängt centraliserande förvaltning som ville slå
all frihet under sig. År 1696 hafva konstitutionerna på konungens
befallning reviderats, och universitetet fick upprepade gånger
afgifva sina påminnelser vid förslaget’). Konungens död afbröt
emellertid saken, och ehuru den var på tal igen under de första
åren af Karl XII:s regering, blef den sedan skjuten åt sidan, då
alting måste vika för det stora krigets kraf. Sedermera upptogs
frågan ånyo under Fredrik I, och ett nytt förslag uppgjordes år
1736, utan att man dock därför kom längre med saken, och den
s. k. stora uppfostrings-kommissionens projekter under följande
skeden af frihetstiden stannade vid föga mera än ansatsen. Den
kommitté som K. Maj:t är 1817 nedsatte för att granska
konstitutionerna aflemnade 1820 ett utlåtande berörande reformens
kärnpunkt, den akademiska jurisdiktionen, men sedan konsistorium
häröfver afgifvit yttrande under följande år, afsomnade frågan ånyo.
Först med det reformarbete, som år 1852 på kunglig befallning tog
sin början, gick frågan sin slutliga lösning till mötes, ehuru hela
tio år förgingo innan de nya statuterna slutligen den 2 April 1852
utfärdades.
Så intressant det än skulle vara att söka uppvisa, i hvad mån
den byggnad som 1655 uppförts undergick förändringar genom
de kungabref som under de tvä följande århundradena utfärdades,
medgifver dock hvarken tiden att anställa en dylik omfattande
undersökning eller utrymmet att meddela dess resultat. Så mycket
torde dock kunna sägas, att till sina allmänna drag förblef denna
byggnad orubbad, i det de nya bestämmelserna sällan berörde
hufvudgrunden, utan mest afsågo att utveckla hvad som i det
gamla var ofullständigt angifvet eller gifva laglig form åt de nya
förhållanden som af behofvet framkallats. De viktigaste
förändringarne äro därför att söka i examens- och nationsväsendets om-
!) Ett minne hSraf är det på »venska, tydligen straxt efter 1695. affattade
förslag som föreligger i handskrift & Upsala bibliotek ^Nordins samling n. 60 in folio).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
