- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
45

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärnfolk - Ådalens poesi - Kärnfolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

du förstörde laxnoten för far. Vill du känna på? —
och det sa’ skvatt i gubben. En usling var du, då
du med mång’ mans hjälp gjorde hans lif kort genom
hugg och slag — här har du kapitalet, storbonde —
klatsch — här har du räntan och den är större —
klatsch — kom med drängar och släkt — klatsch!

Men så kom han ihåg Imbär och att de nu skulle
bli längre ifrån hvarann än någonsin förr — och med
det släppte han gubben och gick!

På långt och länge var han ej öfver.

Imbär gick häller aldrig på en dans. Zakris såg
han ej till och ensam gick han; folk steg ur vägen.
Han försökte att rita till ett bref åt henne, men kunde
aldrig förmå sig att bedja någon bära det öfver. Det
brände som eld i honom, och då kastade han harfven
lätt som en sticka; det sög i honom och då manade
han hästarne för plogen, så att det nästan gick i traf.

En lördagskväll på senhösten satte han in sina
ångande kampar tidigare än vanligt; — de hade hela
dagen jagats fram och tillbaka på en nyplöjning. Olle
gick in i stugan, åt just ingenting, satt och stirrade
öfver ån. Så slog han näfven i bordet och begärde
varmt vatten. Gumman, som hade lika respekt för
sonen som för Kerstop, gammalt i världen, fick brådt.

En stund därpå satt hon i fönstret tårögd och
med tjockt i halsen.

Olle gick nyrakad och fin ned för lägdorna och
försvann bakom storladan. Gumman satt och bidde.
En handvändning därefter såg hon honom ro fram
och tillbaka med sin utter, men hon förstod nog att
harrfisket var icke allvarligt menadt den gången.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:14:21 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adalen/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free