- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
51

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärnfolk - Ådalens poesi - Kärnfolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då kom den stora händelsen.

På hösten dog den gamle riksdagsmannen och nu
skulle väljas en ny. Hur det var kunde ingen annan
socken i tingslaget täfla med denne uti att hafva gode
män. Men största parterna tillhörde våra två fiender.
Zakris gjorde sitt för att skälla ner motståndaren, ja
det antogs att det var han, som var upphofsman till
de fula plakaten om motståndaren, som en natt spikades
upp på mångahanda ställen, som voro i ögonen fallande.
Där kallades aflidne Kerstop en tjuffiskare och en tjuf
rätt och slätt — och Olle en hemgångsman och
våldsmänniska, som ej borde få gå lös.

På detta svarade Olle i länstidningen med en
af-sägelse — och icke nog med det — han föreslog
Zakris Månsson — och icke nog med det — han
visade klart och tydligt på en lifsgärning större än
mångens, på ett anseende mer än någon hade, på en
rättskaffens vilja, som få ägde, och allt detta var Zakris
Månsson. Och icke nog med det — han lät trycka
valsedlar, en okänd sak i trakten, lät sina drängar
fara utsocknes och dela ut dem, och på alla valsedlarne
stod gubbens namn i sirliga stilar.

Under allt detta kom vintern oväntad. Den tiden
var det nog, att den skulle komma, men gamla märken
hade sagt: ingen snö före pålsmesso.

Zakris satt nere vid färjsundet och läste i
tidningen Olles afsägelse och svor åt stor-ån. Hit hade
han kommit, hem kunde han ej komma.

Isen flöt så tätt, att där var inte hopp att kunna
sticka en åra mellan styckena. Det hade gått an att
försöka, om icke forsen legat endast ett par hundra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalen/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free