- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
60

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historien om Gunnel - Ådalens poesi - Historien om Gunnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

resväska, som vände mot honom en silfverplàt med
vackert namn. Han nickade för sig själf.

— — “Ja se, det hade händt henne en orycka
en solig sommardag . . . och så fick hon en annan
olycka, och det var ett barn — det var jag. Förr hade
hon gått som ett ljust och fagert människotroll på sin
sätervall och sjungit och diktat solsken från morgon
till kväll, så det blixtrade och blänkte om henne . . . jag
fick aldrig höra henne sjunga solsken . . .“

Han såg på den andre och så ljöd åter hans stilla,
tankfulla röst:

— — “och den jag har att tacka för det — honom
har jag förbannat så länge jag haft det vettet . . . Jag
sitter här och berättar er en historia, som icke
intresserar er . . . och passagerarne gå fram och tillbaka och
undra på att en yngling från fjällen och en fin herre
från Stockholm eller Uppsala ha så mycket att
öfver-lägga om . . . och bondbyarna på ömse stränder tåga
gröna förbi i midsommarsol . . . och lifvet kan vara
vackert ibland . . . men ingenstans kan jag glömma, att
jag har några förbannelser att dagligen läsa öfver en
okänd man . .. Jag tror ni fryser midt på heta
sommardagen . . .!

Ja, gråt fick jag öfver vaggan min — och
underliga poesier. Kärlek fick jag öfver allting annat. Hur
hon kunde kyssa och hviska ’gossen min — gossen
min!’ kan ni icke fatta. Hade ni fått en kyss af henne,
skulle den aldrig gått ur ert minne. Ja, Gunnel Björklid
kunde kyssa . . . gud vet hvem som lärt henne . . .“

Professorn kastade en hastig blick på den unge
mannen och mötte ett par kallt illmariga ögon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:55:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adalen/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free