- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
66

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historien om Gunnel - Ådalens poesi - Historien om Gunnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den unge diktaren, Gunnels vackre son, såg upp
och såg på den elegante mannen bredvid honom.

“Jag ville skrika ett okvädingsord i ansiktet på
någon“, sade han.

“Talade hon aldrig om den sommaren, då
främlingen var hos henne?“ Frågan kom nästan hviskande,

“Nej, men folket berättade om den.“

“Och hvad sade de?“

“Mycket. Mer än som sant var. Jag ville
slutligen ingenting höra . . . Hon vallade själf sin boskap
den sommarn, ni vet. Sätern var långt från byn . . .
Mycket kom det nog af att hon var så ensam där.
Det var icke säter att vara ensam uti, ty där — ni
kan gärna le — bodde vitrer och fanns osynlig boskap
och där fanns annat, otrefligare än vitrer, ty dessa skada
ingen, om icke i välmening. Där förde osynliga buller
i kokhuset om nätterna och där skymtade
besynnerligheter bakom knutarna och i småskogen, då hon i
solnedgången gick med sina bara fötter på den
kortgnagda, sammetsmjuka gräsvallen — fram och åter
till meskoket. Sång och saga kommo med korna på
aftonen, då solen glödde mellan de mörka granarna,
och luften var gul. Talltrasten sjöng och ugglorna
ropade ho! Med ett sinne som hennes var detta hennes
värld. En dag skedde något midt i solskenet. Gunnel
hade setat med hufvudet på armen och sofvit. Hon
vaknade då ett följe af vitrer stod rundt om henne
och fordrade bröllop. En ung man af de besynnerliga
i skogarna skulle gifta sig med henne. Ja, hon vardt
som borttagen i äfventyret. Hon kläddes i brudestass
med vitersilfver och konstigt arbetadt viterguld. Ringar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:55:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adalen/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free