- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
74

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ringdans medan mor väntar... - Ådalens poesi - En ringdans medan mor väntar...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men sprang nu i cirklar rundt, rundt, försökte knappa
in dem och komma rakt på fienden, men sköt då
alltid för långt och måste vända i en spetsig vinkel.
Salmon var varm i händerna efter detta oafbrutna
gnidande af furans stora bark. Kanske hade de jäktat
i tio minuter, kanske mindre, kanske mera. Tänk
innan folk skulle komma häråt och göra ett slut på
historien. Och mor, som hemma kämpade med döden!
Nu ropade han: —

Hjä-ä-ä-ä-älp! Hallå-å-å-å-å.

I ett tystnadens ögonblick kunde Salmon höra
hundarne från bygden, där de under natten sutto på
stugubroarne, lyssnade till hvarandras skall och skällde
tillbaka, till dess ett dussin stämmor blandades. Det
grofva målföret hos nämdemannens älghund hördes
gång efter annan, men det tjutande, melankoliska,
dödspående skallet hos kyrkvaktarens hynda var som
ett långt snöre utan knutar och ändar . . . skulle ingen
enda bonde vakna under sin fårskinnsfäll, stiga upp
och huta åt dem, höra hvad som stod på en
fjärdingsväg till skogs och komma till hjälp?

Haall-å-å-å-å! Hoj!

Och Nalle fortsatte med sin manöver; kunde
någon fatta ett sådant raseri! Ibland snuddade han
tallen så nära, att pälsen skafdes, men alltid var Salmon
några tum på sidan, kall i blicken medan svetten rann
utaf honom i små floder under kläderna. Den fina
mossan hade han med sina näfverskor — först trampat
stora hål uti — så gjort stora refvor uti — slutligen
alldeles flitt undan — och nu sprang han på en rund
upptrampad cirkel af naken jord. Så hade den ena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalen/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free