- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
110

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tack skall du ha! - Ådalens poesi - Tack skall du ha!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

veckor och — sedan känna de ingen annan längtan
att råkas än för det ädla syftet att ge hvarandra på
den så kallade svinpälsen. Då har denna
samhällsinrättning arbetat litet. Det gick så här.

Men Lars hade det drygt. Byborna och
sockenborna kände sig utomordentligt anständiga och nästan
religiösa, då de jämförde sig med Lars och Anders.
En sådan ny och ovanlig känsla ompysslas, tills den
blir stor och stark, hvarpå någon alltid får sitta
emellan. Då nu någon skall stukas, vet folk, att det har
sig lättare med en fattig än med en förmögen. Det
är således tryggast att slå ned på en stackare, då
moralen vill ha motion.

Lars vardt utan mat i stugan och utan arbete i
bygden. Ovett fick han af bönderna, då han bad om
det ena, och ovett, då han bad om det andra. Ryktet
går före mannen, och eau-de-Cologne-historien gick
före Lars Persson. Hemma skällde käringen på
honom, i byn skällde bönderna på honom, efter vägarne
skällde alla de grå söta bondhundarne på honom.

Ingen skällde på Anders; han var inte fattig
han! Där hade han nu, för det han hjälpt den där
Anders. Tack skall du ha, Lars — du fick det fett, hva?

Gertru’-Dea visste sig ingen lefvande råd för
matbitarne. Alla matmoror sade nej, och nu måste hon
skicka en unge till Anderses Greta Kajsa så bittert
det än var.

Det gällde en kanna mjölk af den allra blåaste
sorten. Men ungen kom hem igen om fem röda
minuter: “hon var otäckt hvit i syna och sa’ att ni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:14:21 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adalen/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free