Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lofotens målare - Vandringsår - Lofotens målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter oss led för led i långa tider. Där finns
ödslighet, som pressar ens sinne och väcker längtan bort;
där skiner Guds klara sol öfver skönheter, som hålla
en kvar i ständig växande kärlek till det förunderliga
landet. Att vara född där är detsamma som att bära
en målare och diktare inom sig, om de också icke
ge sig tillkänna i skapelser.
Mellan dessa yttersta öar går ännu Malströmmen
såsom den gått i tidernas tusentals år, visserligen
icke Jules Vernes och Edgar Allan Poes Malström,
med vidunderliga strömhvirflar och svängande,
afgrundsdjupa trattar af vatten, men dock en ström,
som måste tagas med i beräkningen, som inger mer
än respekt.
På dess nyker (folgerberg) bygga milliarder fåglar.
Det säges, att de skymma solen, då ett skott faller,
och det är sant.
Torsken stiger hvarje nyår in i den stora
Västfjorden och leker. 30,000 fiskare taga årligen på .3
månader 30 millioner, men man har icke märkt att
fisket minskas. Lofotens fiskevær äro då som
myllrande myrstackar. Hundraden af köpefartyg komma
och gå. Telegrafapparaterna knacka ideligen. Fjären
är full af fiskeaffall och måsarne skrika där nere hela
dagen. Här utföras hjältebragder. Här spar man och
här slösar man — och här är man ena dagen en
asket och den andra ett njutningslystet djur. Många
segla i kvaf under en stormdag och bli borta. Andra
ödelägga sin hälsa för återstoden af lifvet: Lofoten
ger hvar och en ett minne.
Allsköns parasitfolk strömmar till. Den ene har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
