- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
162

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lofotens målare - Vandringsår - Lofotens målare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Och nu var historien slut.

Dock icke ännu. Så länge det finnes brokigt
sagolif i Lofoten och ett stycke därutöfver, skola hans
taflor berätta om en vaken sannskildrare därifrån. Och
här i den öfvergifha ateliern finnas taflor, som kunna
berätta, antingen de äro färdiga eller endast påbörjade.
Äkta pärlor, käckt målade dukar, målareglada. Här
fiskare, där fiskareskär, här en bit snöyra, där
midnattssol och där — åh! — ett solbelyst fjäll med
grönskande gräs från fot ti il topp, ett gräs fjäll,
sådana som de kunna finnas i Lofoten, det jättestora
stenröset!

Här ropar en brokig och glad tafla, att det låg
sol öfver Lofoten, den dag han målade just detta
skäret.

Här hviskar en älsklig skönhet, att mästaren vid
nattens inbrott tagit posto så, att han haft
Svolværgeita framför till vänster och fiskeskäret under sig.
Då hade någonting oändligt vackert visat sig för honom.
I lä för midnattssolen hade stenhällar och hus legat
i skugga och sofvit. Gräset hade varit dunkelt och
mörkt, hafvet stilla och alla brunbarkade segel på
hamnen hängt slappa till torkning. Då hade händt,
att en fjällspets på en gång blifvit yrvaken och illande
röd af rodnad: solen hade sett på honom. Därpå
hade ett helt fjäll färgats rödt af solen, medan de
andra sofvit i sin blågrå och violetta midnattsfärg,
och så hade de tindrat och glimmat i halfva
landskapet, medan den andra hälften legat i skugga och
sömn.

En stor skisserad duk — skada att den icke blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:14:21 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adalen/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free