- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Förra delen /
19

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dem en sten med det loford, som de förtient. Han skulle
upkasta en hög, som måtte bära deras namn, omskiönt den
ei får glömma deras kropp. Finge deras ben ingen hwila
bland Böljorna, skulle dock deras wålnad hafwa en grift at
bo uti, medan deras siälar frögdas i de sälla Glyssis
Wallar. Och för öfrigt, sade han, du Hederswärda Gubbe,
pas på at widare fråga efter mitt namn, det min egen
osäkerhet ei wil tillåta mig at uppenbara. Det är nog, du
wet jag är olycklig, och efter en så sorgefull händelse blifwit
drifwen til denna klyfta.

Den gamla kände sitt hierta röras genom denna
berättelse. Han wände til den talande yngling ett medlidande
öga. Han suckade wid namnet af hans olyckor och slöt hans
hand uti sin, tryckande den något hårdt tilhopa.
Obekanta yngling, sade han der hos, jag önskar det dina olyckor
må sluta sig uti en stadig förnöjelse och at du på en stilla
och förnögd ålderdom må få åtniuta de söta fruchter, som
födas af en obefläckad dygd och den sanna wisheten, dem
du synes älska. Jag wet intet hwad det är som förebodar
mitt sinne, at den dag en gång lyssnar, då du än en gång
får råka dem, hwilka en så omild händelse slitit ur dina
armar. Din fiendes blod skal röka för dina fötter och du skal
giöra ditt folk under din regering lycksaligt. Haf
emedlertid ett hierta större än alla olyckor och förgiät aldrig at
älska dygden och fruchta Gudarna. Spegla uti mig en
olycklig Konung, som genom sin egen illgierning beredt sig en
olycka. Jag sårade samwetet: Förtörnade Gudarne och
samlade öfwer mig deras wrede. Jag har ock warit född
at regera, och i den hand, der du ser denna Staf, har en
Spira tilförene legat. Se här en Telning af Ynglingarne,
som alla utom mig warit stora i sina dygder och sin
Mandom. Se Fadren til Domar, som arbetar at giöra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 9 17:05:21 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adalrik/1/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free