- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Förra delen /
25

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

war en fruchtbärande rot til så många sorger. Men de
minas ömhet hindrade mig i det upsåt at dö. De föllo mig
öfwer armarne, och deras kiärlek för sin olyckliga Konung war
så stor, at de med tårar i ögonen sade: Lef Domalder, tör
hända Gudarna förbarma sig öfwer både dig och oss. De
äro sådane at de låta försona sig. Öfwergif intet ditt
elända folk. Stå tillika med oss under bördan. Det är wår
tröst at se dig.

Dijarne kommo der til och sade oss Gudarnas wilja.
Domalder skulle aflägga sin Krona och förnöta sina öfriga
åhr i en stilla enslighet. Genom det Offer skulle de försonas
och förbannelsen aftorckas af ett så orenat Land. Alla
suckade och flöto i tårar, och det war mig en hugnad at se deras
kiärlek. Jag war allena förnögd der med och afklädde
gierna en Krona, hwilken genom så många olyckor war mig
blefwen alt för tung. Jag drog mig undan mitt folks
ögon, som fölgde mig med dessa ord: Farwäl wår Fader.
Förgiät aldrig at älska ditt folk. När du talar wid
Gudarna, som kalla dig ur bulret, at i din enslighet åtniuta
deras umgänge, så anförtro dem wår wälfärd. Från den
stund har jag lefwat här på denna klyfta, der jag uprest
mig en liten Koja, som dock är stor af sin giäst, hwilken
nu mera i sina tanckar försmår alla Kronor i werlden.
Långt från all Kungslig Pracht, har jag warit stor i min egen
siäl och rik i min egen förnöjelse. Jag lefwer här
likmätigt Naturen: Sparsamt och förnögd med litet. Jag äger
Gudarnas Nåd och ser mitt fordna folk under en lycklig och
försichtig regering äta wälsignelsens och fridsens fruchter.
Ymnogheten bor uti deras Kojor och lycksaligheten har öfwer
dem utbredt sina wingar. Och du min kiära yngling, eho
du också är: Såra aldrig ditt samwete. Förtörna aldrig
de odödeliga. Skal du regera, så lät deras Nåd wara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free