- Project Runeberg -  Brukspatron Adamsson eller Hvar bor du? /
20

(1916) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Adamssons familj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

parehustru eller gav hennes barn en skorpa, då var det
så märkvärdigt, att man ej nog kunde tala därom. Det
var alldeles, som om ingen hade väntat lika mycket av
patronen och hans fru som av rättaren och hans hustru.

Fru Adamsson var en stilla och fridsam kvinna. Med
utmärkt skicklighet skötte och förestod hon sitt hus.
Mild och saktmodig mot sina tjänare, öm mot sina älskade
barn och med en innerlig kärlek fästad vid sin man, var
hon en bland de kanske få kvinnor, mödrar eller
husmödrar, som veta att sprida frid och trevnad omkring
sig. Bland hennes arbeten för sina medmänniskors väl
må, förutom hennes givmildhet och frikostighet, särskilt
nämnas en framför allt annat anmärkningsvärd
syförening för hednamissionen, som hon hade bildat, och i
vilken hon själv var själen. Till deltagande i denna hade
hon inbjudit, förutom sin goda vän och granne fru
Beundrare, som ej bodde långt därifrån på den vackra
egendomen Självverksamhet, även många förnäma fruar och
fröknar från staden Världen. Det var nämligen alltid
ett ordspråk hos henne: »Ju flere händer, desto mer
penningar, och ju mer penningar, desto större välsignelse».
Sålunda hade hon rätt många arbetskrafter att förfoga
över, ty de värda fruarna från staden kunde icke neka,
att det ju var »vackert» och i sin ordning, att man
arbetade och gjorde något för sin nödlidande nästas väl,
blott man därvid icke gick till sådan överdrift, att man
förglömde sitt eget bästa. Framför allt borde man vakta
sig, mente de, för att synas egenrättfärdig. Och ehuru
de ansågo, att fru Adamsson var något smittad av den
surdegen att vilja vara litet förmer än andra, så deltogo
de likväl i hennes syförening. Synnerlig
uppmärksamhet väckte det, att fru Adamsson höll alla
materia-lier till arbetet, vilket kostade henne ganska mycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adamsson/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free