- Project Runeberg -  Brukspatron Adamsson eller Hvar bor du? /
30

(1916) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Fångenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och »barmhärtighet» och »överseende med deras fel och
svagheter». Där såg man somliga, som av fruktan för
honom under ett mödosamt liv ansträngde alla sina krafter
för att undgå hans vrede, medan andra glatt och med
hurtigt mod arbetade för att ställa sig väl med honom i
väntan att därför erhålla någon belöning.

Till herr Adamssons hus stod herr Justus även i
vissa förhållanden. Adamsson hade nämligen stora
skulder till honom. Dessa hade kassaförvaltaren Samvete
noggrant antecknat på sin patrons debet-konto. Efter
någon tid sände ock Justus Allsvåldig sin trotjänare
Moses att utkräva hela beloppet. Herr Adamsson satt
just hemma med’ sin fru, lugn och glad i hjärta, håg och
sinne. Godhjärtad hade nämligen nyss kommit hem från
några besök, och Självbelåten var just sysselsatt med att
för sina föräldrar omtala alla de märkliga ting, som hans
broder hade uträttat under denna dag. Med glädjetårar
i ögonen välsignade fadern sin »dyrbaraste skatt» (såsom
han vanligen kallade sin son Godhjärtad) samt prisade
sig övermåttan lycklig att äga ett sådant barn, under
det han tillika ödmjukt bekände, att han var en så stor
nåd alldeles ovärdig.

I detsamma steg Moses in och avlämnade sin herres
fordringsbrev. Förvånad häröver svarade Adamsson
Moses, »att han ej trodde sig vara herr Justus något skyldig,
om ej ett och annat smått, som han väl visste, att herr
Justus icke var så noga med utan gärna efterskänkte.
Han förstod därför icke, huru Moses kunde komma i hans
namn med en fordran på 10,000 pund; han kunde
varken erkänna en sådan skuld ej heller tro, att denna
fordran kom från den gode och rättvise herr Justus, utan
menade, att det var något bedrägeri eller misstag.»

Med detta besked reste Moses tillbaka. Vredgad sände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adamsson/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free