Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Abrahamsson i ömklighetsklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, då måste väl patron draga sina färde härifrån?»
»Kära, vart skall jag då taga vägen? Min själ
skulle förgås i jämmer, om jag nödgades lämna
Evangelium.»
»Men vad skall patron göra här då?»
Den stackars Abrahamsson tystnade, ty han kände sig
snärjd av gummans frågor.
»Ja», utropade han efter en stunds tystnad, »jag
förstår mig alls icke på mig själv. Ibland tänker jag, att
jag måste förtvivla och flytta till Världen. Men när jag
då skall däran, så kan jag inte heller det. Kan du säga
mig, huru det här är skapat? Har du hört talas om en
så besynnerlig människa förr?»
Mor Enfaldig log. Hon tänkte med en viss triumf i
sitt hjärta:
»Jag kan undra, huru långt herr Självklok skulle
komma med sin logik här.»
Men efter en istund sade Abrahamsson med lugnare
ton:
»Jag märker, att här måste vara någon hemlighet, som
jag ännu inte rätt förstår.»
»Ja, hemligheten är stor», svarade gumman, »ooh den
heter att leva på fri nåd. Det lär man sig inte riktigt,
förrän man kommit i ömklighetsklassen.»
»Men om man syndar då, såsom jag gör?»
»Så skall man tro nåden.»
»Men om denna synd har sin grund däri, att man inte
troget använder den nåd, som Immanuel giver ?»
»Så skall man tro nåden.»
»Mon om det brister just på själva tron?»
»Så skall man tro nåd även för det.»
»Men om man icke riktigt känner, ångrar och avbeder
sin synd, utan är trög ooh olustig?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
