Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Abrahamssons besök i Lösaktighet och Världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Varför fann Väderdriven det svårt att leva i
Evangelium ?»
»Jo bland annat», sade han, »att den enda glädje,
man där har, är att se ooh träffa Immanuel, men han
visar sig så sällan, att man ofta måste vara i fruktan
och ovisshet. Dessutom talade han om luften där, just
vad jag nyss sagt. Han var den förste, som jag hörde
det av. Sedan hava många bekräftat sanningen av hans
ord. Och jag tänker, att du nog har känt detsamma
även du, om du vill tala uppriktigt.»
»Ja», suckade Abrahamsson. »Jag har icke sett
Immanuel nu på länge.» Han tänkte säga några ord till,
men Beundrare avbröt honom.
»Låt oss nu inte uppehålla tiden med sådant tal! På
det du måtte bliva mer lugn, vill jag säga, att
prosten Renlärig, den allmänt aktade mannen, som bor i
vår stad, har antagit min bjudning och lovat komma till
oss i afton.»
»Men med Världens människor bör man dock icke
umgås. Det är alltid farligt, och jag vill för ingen del
draga tillbaka till Världen igen.»
»Det är ingen fara. Men tag för säkerhets skull
Vaksam med dig!»
»Men han är icke mycket att lita på. Att kasta sig
i fara och lita på Vaksam, det kan vara äventyrligt nog.
Jag känner mig en smula rädd för hela den här
tillställningen.»
»Du tok», utbrast Beundrare skrattande, »äger du icke
ännu så pass mycken stadga och erfarenhet, att du kan
umgås med några anständiga världsbarn utan att taga
skada ? Så långt bör du väl vara fördigkommen vid
dina år! Eller lär ni ingenting och växer ni icke till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
