- Project Runeberg -  Brukspatron Adamsson eller Hvar bor du? /
159

(1916) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Det hemliga kvarteret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Femton år», svarade Fördärvad.

Då Sjunken såg, huru Väktare studsade till vid detta
svar, vågade han icke öppna sin mun, förrän Väktare åter
frågade honom.

»Några och tjugo år», suckade han slutligen tungt.

Väktare ryste vid dessa ord, men då han ju hade
Immanuels brev, däri det stod »alla», »var och en», »utan
undantag», så bemannade han sig och dristade giva deni
tillåtelse att flytta till den heliga staden.

»Och», tilläde han med mer frimodighet, »i
Evangelium skolen I snart bliva fria från edert elände.
Snart skolen I varda alldeles friska där genom öm vård
på sjukhuset samt flitigt badande i Blodsälven. Faren
i frid!»

Sådan var Väktares avskedshälsning till de arma
varelser, som stodo bävande framför honom. De visste icke,
om de skulle tro sina egna öron, och de frågade honom
flere gånger, om det var riktigt säkert. lian svarade åter
och åter igen ja. Med detta besked gingo de. Men när
de kommit ett stycke på gatan, mötte de Tvivel, som
skakade på huvudet. De stannade strax och sågo på varandra.
Sedan de växlat några ord av oro, vände de om till
Väktare, som blev mycket överraskad.

»Hur är det nu då?» frågade han.

»Jo se», svarade Sjunken, »jo se — kan det vara
alldeles visst? Vi måste fråga om igen. Har pastorn tänkt
på saken riktigt ? Om han bedrager oss, så — •—»

Väktare blev ett ögonblick orolig. Men han tog fram
brevet igen och läste det en gång till för dem. Han läste
ordet alla. Han läste det rätt fram. Han läste det bak
fram. Och det blev bara alla.

»Far ni på det ordet», sade han. »Det håller nog.»

De reste, odh vi komma nu med dem tillbaka till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adamsson/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free