Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett ungdomsminnne från min Harötid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 ADEL, PRÄSTER, SMUGGLARE, BÖNDER
uppkallade högre och lägre makter och skrek: — Det
här skulle jag ha klarat — och nu kommer ni bovar och
kör oss opp på berg igen.
Jag frågade bärgningsångarens kapten: — Med vad
rätt stör ni oss i det här arbetet och förstör det, då vi
hade kunnat reda oss själva?
— Det där begriper herrn inte.
— Ja, men ni har ju kört oss på grund igen!
— Ni har stått på grund hela tiden. Ni har inte med
saken att göra. Är ni kanhända redare? — Nå då så!
Gå inte och ställ till bråk här!
Hela mitt inre uppreste sig mot detta sjöröveri. Och
jag ropade ner till Petter Lom, som satt i sin sköteka
och höll sig i lejdaren: — Kom opp så slår vi karlen!
Har du sett hur allt har gått till?
— Jo då, men dom där kommer en ingen vart med.
Så där gör de jorden runt.
— Ja, men det är ju alldeles förbannat! Gubben
Vikberg skulle ha lotsat dom ut som ett lekverk och det
skulle knappt ha kostat något. Vem har bett dem
komma ombord. Kaptenen begriper ju inte ett ord av
vad de säjer och de begriper inte ett dyft av hans
språk. Det är ju hemskt.
— Bry dej inte om dom, Engström! Fan tar dom
nog i alla fall. Kliv ner och hissa på, så ger vi oss i
land.
Jag seglade hem med hjärtat fyllt av ädel vrede.
Moscow låg kvar. Efter två dagar kom en storm
från sydost. Moscow åkte upp på grundet med
foren pekande mot stjärnorna och ingen kunde nalkas
båten på lång tid. Aktern låg under vatten. Vintern
kom och gjorde ångaren till ett isberg. Och under tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
