Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammarjunkarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMMARJUNKARN
79
att skydda le sexe faible, jag menar det svaga
könet, vilket bör vara vår uppgift.
— Tillåter kammarjunkarn att jag hämtar en
eldgaffel?
— Avec plaisir — gör det, min vän!
Jag lopp efter eldgaffeln i ett av gästrummen och
löste uppgiften till den gamle herras och damernas
ytterliga förvåning.
— Ni är ju en veritabel atlet, min vän, sade
kammarjunkarn. Men kan ni kröka den gamla Gyllenhöökska
eldgaffeln, förtjänar ni Grand prix. Här är den!
Och kammarjunkarn hämtade ur hörnet vid den stora
Spiseln fram ett monstrum till eldgaffel, en ärevördig
pjäs från 1600-talet med ornament och allahanda
agre-manger, grov som en tumme och lång som jag själv.
— Kan kandidaten kröka den, så skall kandidaten på
min ära få köra för den vackraste damen på slädpartiet
i morgon.
Det var just henne jag ägnade min blyga låga. Jag
tog Gud i hågen och sade:
— Inte kan jag kröka den i rät vinkel, men det
behövs väl inte heller?
— Ånej, seulement un petit peu, ca suffit!
Jag lyfte åbäket, spände muskeln och slog till för
fosterlandet och min älskade.
Den gajnla eldgaffeln sprang1 tvärt av.
Alla gapade av förvåning och jag med. Naturligtvis
hade det funnits någon spricka, något fel i jämet,
annars hade resultatet aldrig blivit så lysande, så alltför
lysande.
Men Onda Bettets röst kom skärande och vass ur
jubelsorlet som följde:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
