Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påskbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅSKBETRAKTELSE.
God påsk! skall man väl säga för ordningens skull.
Men för egen del vet jag ingen högtid som bereder
mig så mycket huvudbry som påsken. Jag känner
icke alls någon glädje vid dess annalkande — jag
känner mig snarare äggsjuk. Ty när man som jag
under årens lopp svarvat ihop 24 påskkåserier och
nu måste tänka på det 25 :e — är det då underligt
om man vantrivs? Det är som om man en påskafton
skulle ha ätit 24 ägg och tvingas äta ett till. Man
äcklas åt det och önskar att hönsen liksom vi födde
levande ungar — eller att man aldrig kommit till.
Så svårt är det.
För resten är det barbariskt och ohälsosamt att
borra i sig ett halvt dussin ågg till supén, som vi
gjorde i vår ungdom. Jag minns en torpare nere i
Småland som en påskafton åt tre tjog och några till.
Han hade slagit vad om en bagge att han skulle
kunna äta upp 100 kokta ägg. Han var känd som
stor-ätare när tillfälle gavs.
När han efter tre tjog började märka att det
fanns gränser även för hans begåvning och han blev
osäker på sig själv (vilket man aldrig bör bli) bad
han med tårar i ögonen sin värd att han skulle få
steka resten. Då skulle han lyckas. Men värden var
obeveklig. Han var en rik kyrkvärd, en man utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
