Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min bästa vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 ADEL, PRÄSTER, SMUGGLARE, BÖNDER
strömmen. En jolle firades ned och i den en ung man
med sladden av en tross. Han rodde till kajen, hoppade
upp och gjorde fast sladden kring en pollare eller i en
moring, spottade och ropade utåt fartyget: — Fast!
Han var iklädd stor slokhatt, röd flanellskjorta, vida
blå tjäriga byxor och ruinerna av ett par
smärtings-skor. Vid Gud, det var Figge Karlsson, mitt ideal,
min bäste vän. Mitt hjärta stannade, jag ville rusa
fram och ta honom i famn.
Plötsligt upptäckte han mig. Hans min uttryckte
ingen överraskning, intet glatt igenkännande, utan
bara likgiltighet blandad med förakt. Han hälsade
inte, nickade inte engång. Men han spottade ut en
brun stråle tobakssaft, som stänkte kring mina fötter,
och sade:
— Jassa du går å pukar mä dina böcker än! Fy
faen!
Varpå han tog ett tag i svångremmen, hoppade i
Jöllen och rodde ombord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
