Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
ADEL, PRÄSTER, SMUGGLARE, BÖNDER
taket i väntan på nästa Fåröbåt, som skulle föra dem
till Gottland. Pojkarna voro hungriga och mamma
dröjde. De började med att stjäla en nöt var. Nästa
minut togo de två var och fortsatte sedermera i
rörelsens riktning, fast de visste att nötterna voro
landshövdingens. När madammen kom hem och upptäckte
brottet, bestraffade hon pojkarna hårdare än
någonsin förut. Hon tog full av indignation en engren och
doppade den i gammal strömmingslake för att pojkarna
skulle minnas — — — en sådan aga hade de aldrig
fått förut. Men de stulo aldrig mer landshövdingens
nötter.
Efter många år kom landssekreterare Hambreus till
Sandön och erinrade sig att det fanns en liten summa
kvar åt gumman i en sparbank i Visby. Han
arrangerade så, att hon fick det som var kvar. Det var något
över 300 kronor. Madam blev åter rik och kunde
komplettera sitt förråd av snus, brännvin och kaffe.
Hon behövde inte längre släpa strandvrak till Gården
eller torrved ur skogen.
Hennes son Hjalmar blev fyrvaktare i den nya fyren
vid Tärnudden och gumman flyttade med. Hon lagade
mat och förde regemente även sedan han gift sig.
Men Hjalmar var en underbar man, en sällsynt
företeelse, en ädel karaktär.
På kyrkogården, den av pastor Tranér invigda, låg
hans pappa begraven med ett kors över sig. Detta kors
ruttnade snart, men gumman gick till kyrkogården
och reste upp det så länge det lönade sig. Slutligen
var arbetet lönlöst, ty efter varje storm såg man
knappast något av korset. När korset var slut, stack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
