Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandöhistorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANDÖHISTORIER.
Under min vistelse på Gotska Sandön fick jag en
kväll höra ett uttryck, som var alldeles nytt för mig
och alltså krävde förklaring.
»Rospiggen hade seglat två byttor ut och två byttor
in, men strandade ändå.»
Byttor?
Jo, förr i världen hade allmogeskeppare aldrig annan
logg- eller timglas, om man så vill. De använde en
träbytta, fylld med en viss kvantitet vatten och med
utlopp genom en gåspenna. Klockor hade de inte utan
seglade en eller två eller tre byttor, som de kallade
det, och beräknade tid och avstånd med hjälp av denna
primitiva inrättning.
— Men detta måste väl vara ett gammalt minne från
medeltiden? sade jag.
— Nej, jag är övertygad om att våra farföräldrar
hade reda på vad som menas med en bytta och
dess tid. Fråga dina gamla rospiggar i Grisslehamn,
skall du få se!
Jag har gjort det, men de gubbar, som möjligen
känt till detta slags segling, äro döda, och ungdomen
intresserar sig inte för annat än motorer.
Gottlänningarna hade sedan lång tid skämtat med
rospiggarna om deras byttor.
— Nå, men rospiggar och gottlänningar ha väl inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
