Jag har sällan varit så rädd som förra veckan, då det skulle avgöras om vi skulle få vår nödvändiga sup till middagen. Jag visste ju att intelligensen skulle segra - hur många gånger skall jag upprepa ordet »skulle»? Det börjar störa mig. Jag reste faktiskt ur landet och hamnade på Gottland. Men jag var inte säker ändå! Jag ville vara i fred och fick vara det. Nästan!
Samtidigt med mig låg lotsångaren Stockholm i Fårösund.
Varje sjöman vet att på grundet Flytan öster om Skarvgrundet vid södra inloppet till Fårösund ligger - eller står - Fårösunds fyr - agaljus, lågan fem meter över medelvatten. Jag behöver kanske påpeka särskilt att detta slags fyrar sakna bevakning och tillses i regel bara en gång varannan månad.
Jag kom genom Fårösundshålet som gäst på en lustbåt. Alla människor voro vänliga och goda mot mig, kanske därför att jag är alltid god och vänlig mot alla människor. Bland gästerna befann sig en man som såg mycket kufisk ut. En skön man men till utseendet något korkad. Han var med ett ord litet för vacker för mina maskulina förhållanden. Jag intresserade mig för mannen och frågade en kurre, vem han månde vara, denne livaktige passagerare. Ty han talade och skrek och stod i som själva fan. Och talade för förbudet.
- Denne man, svarade den tillfrågade, är kyrkoherde Nehleen i Lärbro.
- Å verkligen? svarade jag. Är det verkligen den kyrkoherde Nehleen, som har rest omkring på Gottland och agiterat för förbudet och som befanns innehava motbok?
- Just han. Sådana figurer använda förbudsgubbarna i sin tjänst. Tycker redaktörn om dem?
- Nej, fy fan! Tillåt mig svära! Men hur kan man heta Nehleen? Är det en sån där amerikansk figur med rötter i Augustasynoden? Det finns fina pojkar, den renodlade humbugen. Tillåter ni att jag lämnar er åt ert öde och presenterar mig för kyrkoherde Nehleen? Tack!
Jag presenterade mig. Mannen försäkrade att han icke var kyrkoherde Nehleen.
Nå - jag skulle i en liknande situation icke ha medgivit faktum. Men karlen intresserade mig. Ty om han också icke var kyrkoherde Nehleen, borde han ha varit kyrkoherde Nehleen på grund av sin uppsyn och övriga egenskaper. Privatim är jag fortfarande övertygad om att han var kyrkoherde Nehleen, en man som trött efter energisk förbudsagitation vilade sig genom att företa en lustresa runt Gottland.
Vårt samtal blev slappt och slött. Det sackade av akter ut. Men jag höll i och gav mig fan på att mannen trots allt var den beryktade kyrkoherden.
Vi passerade just Fårösunds fyr och mannen begagnade sig av situationen, bytte om samtalsämne och suckade:
- Tänk vilket liv dessa människor måste leva!
- Vad menar kyrkoherden?
- Jo, fyrbetjäningen härute måste föra ett hårt och strävsamt liv. Men vad ser jag? Det ligger en båt vid fyren - har det hänt något?
- Antagligen är det spritsmugglare - eller också är det båten från tvättinrättningen i Fårösund. För det är söndag i morgon och dessa enkla, naiva människor hålla fortfarande styvt på helgen.
- Det är vackert och ljuvt. Men fyren förefaller mig vara något för liten för att folk skulle kunna bo där. Men redaktörn som är gammal sjöman förstår ju det där bättre än jag. Jag är från Skåne och har inte egentligen reda på såna här sjöförhållanden.
- Jo, här bor fyrmästarn, fyrvaktarn och två fyrbiträden, alla med sina familjer ---
- Ja, men hur få de rum?
- De måste tränga ihop sig. Staten har inte råd till mera.
- Ja, men fyren förefaller mig så liten ---
- Jo, men här få de lära att tränga ihop sig.
- Hur många människor bor här?
- Ja, med barnmorskan är det just 26 personer.
- Barnmorskan???
- Ja, naturligtvis måste de ha barnmorska, ifall något skulle hända. Och det händer rätt ofta.
- Menar redaktörn allvar? Att det finns barnmorska i fyren??
- Hur skulle de reda sig annars?
- Nåja, det kan medges! Men alla barnen? Hur kan de reda sig? Nej, den här uppgiften förefaller något överdriven. Var få de mat ifrån?
- Mat!? Snälla kyrkoherden, tror kyrkoherden verkligen att staten är så generös att den ger dom mat? Å, nej! Di får meta. Varje nyfött barn får ett metspö och vanligtvis ha de spolmask, det bäste bete som finns. Di fiskar abborrar och lax och säl.
- Säl??
- Just säl. Det är ett slags fisk.
- Det vet jag, men tar den på mask?
- Den tar inte på något annat.
- Högst underbart! Men jag tycker att staten borde ta vara på dessa människor bättre än den gör. Det är ju omänskligt att låta dem föra ett sådant liv! Det är upprörande!
- Men tycker kyrkoherden verkligen att det är mera upprörande än att resa omkring på Gottland och agitera för förbudet och samtidigt ha motbok. Jag är fan så mycket mera upprörd än kyrkoherden! Säg mig uppriktigt: Hur många motböcker har kyrkoherden? Jag är icke tidningsman och har icke intresse att skada er. Vad ni berättar för mig, stannar oss emellan. Hur många motböcker har kyrkoherden?
- Lovar redaktörn att låta det stanna oss emellan?
- Naturligtvis!
- 1689!
- Är det ett årtal eller antalet motböcker?
- Antalet motböcker!
- Tillåt mig lägga bort titlarne, Engström, östgöte!
- Nehleen, Lärbro.
- Tack ska du ha!
- Tack själv.
- Men är det verkligen sant det du här berättat om Fårösunds fyr? Ligger verkligen ekan där för att ge dom stärksaker?
- Ja, men samtidigt håller dom på med att sätta in gasbehållare och justera solventilen.
- Har solen nu också ventiler och kan betjäningen inte behålla gasen? Ja vi leva i en underbar tid! Högst underbar! Men där kommer en båt med en flagga - vad betyder den flaggan.
- Ge mej si, vit cirkel i blått fält - det är en signal som betyder
Nej! antagligen en symbol för Fårösund och Gottland och Sverige och
hela världen. Ajö med dej Nehleen! Jag går ner i penteriet och lagar
mej en kaffekask!
