- Project Runeberg -  Adel, präster, smugglare, bönder /
28

(1965) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstnärliga lättsinnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det konstnärliga lättsinnet



Man hör ofta: Gud vad ni konstnärer äro lättsinniga! Vad ni ta livet
lätt! Vad ni ha det bra, ni som inte ha något ansvar!

Nåja! Rätt ofta tas livet lätt av konstnärligt inrättade individer, men
lika ofta och kanske oftare ta dessa kurrar livet mycket allvarligare än de
flesta människor. Man måste först definiera begreppet lättsinne och
se-dex-mera begreppet konstnärlighet, innan man ger sig till att döma hårt.

Men jag har verkligen träffat en man, som i sig förenade konst och
lättsinne så fast och bra, att dessa båda begrepp i honom vordo ett. Utan
konstnärlighet skulle han ha försvunnit som en av dessa som uppslukas
av gatan. Och utan lättsinne skulle han icke ha kunnat lämna några
konstnärliga spår efter sig. Låt mig kalla honom Otto. Mina jämnåriga
veta vem han var och sörja hans död.

Jag kommer ihåg som i går när jag träffade honom första gången. Jag
hade blivit frielev på Valand i Göteborg och kom upp på ateljén nyfiken
på dem som skulle bli mina kamrater. En man med krulligt hår, små
ljusa mustascher och ett rätt cyniskt leende i ena mungipan mötte mig
först. Han frågade: - Har kandidaten några pengar? (ty jag bar
studentmössa) . Nej, svarade jag, ty jag kom faktiskt till Valand utan ett öre och
skulle leva på denna förmögenhet, som ju i sig själv var ganska negativ.

- Nå, då går vi ut och dricker öl! svarade Otto.

Antagligen hade han pengar för tillfället. Vi drucko öl och blevo
vänner.

Aldrig, varken förr eller senare har jag träffat någon så oberoende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adelpsb/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free