- Project Runeberg -  Adel, präster, smugglare, bönder /
45

(1965) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skärgårdsresa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppen, men vind låg så hårt på, så dä var stört omöjligt å ens glänta på
henne, fast vi var sex starka karar som tog fotspjärn och satte axlar och
nävar emot henne. Mat hade vi ju, så dä var bra mä dä, å dricka också
för räksten, va dä anbelangar. Fyra dygn låg vi där å försökte ibland å
öppna, men dä var som om dä hade varit ett dussin järnbommar för på
utsidan. Å väl var att vi inte kom ut den vägen, för vi hade blivit
ihjälslagna åv ali sten å bråte som rök i lufta. Å när femte dygnet bröt in så
måste vi ta yxerna å hugga oss ut på läsidan, för dä började bli klent mä
provianten, å faen å inte jag ville svälta ihjäl. Å Engström kan tro att dä
såg ut någe, när vi äntligen kom ut. Dä bröt på trettio famnars vatten å
sjön var full mä valfisk å stora hälleflundrer–-

- Vad gråter Sundberg för? frågade jag. Ty han grät verkligen.

- Skulle ja inte gråta, när ja tänker på hur dä kunne ha gått mä mej
den gången? Nehej, dä va storm dä! Å skulle en inte gråta när en tänker
på, va en stackars fiskare får lida. Att han kan va så hårdhjärtad så han
skrattar, Engström, dä hade ja inte trott honom om. Nehej, dä här ä inte
storm å inte blir dä värre än han kan ta sej härifrån - va ska han ut å
göra?

- Jo, jag ska gå ned och se efter att båten ligger fast ordentligt.

- Ligger fast? Ja la fast honom mä två halvslag i järnringen å tror han
inte på halvslag, Engström, så tror han inte på Gud heller. Nej, håll sej
lugn han, Engström, dä kommer han längst mä. Nu tar vi oss en
kaffehalva te å så kojar vi. Dä kan vi behöva efter allt jobbet!

Sundberg hade slutat gråta.

Farväl vackra skärgård! Om några timmar är jag i Furusund på väg hem.
Men jag har förut hunnit göra ett par lovar inne i viken, där Zorn och
jag så ofta legat med Mejt, badande, målande, glömmande, diktande.

                                                (1922)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adelpsb/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free