Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mandus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANDUS
’ela Europat: "Du ä stark, Fejsack, dä vet ja, men vi ’ar h’en bevärning
h’ifrå Markims socken som h’är din h’överman h’å mästerman", sa ’an.
"Törs du dra mä ’onom?" sa ’an. "Ers majestät", sa ’an, "ja ’ar draget
opp dä första lokemotiv som ’ar gått ’är i Sverige", sa ’an. H’å ja
begynte sputta på långfingren för ja tänkte, h’att nu h’ä dä frågan h’om
Markims ’eder h’å h’ära. H’å så sa kungen: "Kom fram du Mandus h’å
kläm te för Markim!" H’å general Fejsack sputtade på långfingren h’å
sträckte fram ’en, h’å jag drog te. H’å jävlarrime h’åkte h’inte general
Fejsack h’över fyra leder bevärningar h’å stam h’å kom ner på ’uve h’i
h’en kokgrop, h’å sen fick di köra ’onom te lasarätten. H’å kungen sa
-ho, ho - ja den gamle Calle, ’an var bra - ’an sa: — "Mä kraft h’åv min
konungsliga myndighet", sa ’an, "utnämner jag dig, Mandus H’österberg
till riktrotesbefälhavare - h’å tack ska du ha för rästen! H’om vi kungar
finge h’avgöra stridigheterna ’är h’i världen så skulle vi göra’t me
fingerkrok, h’å då skulle du Mandus få låna min h’unjeform h’å ta h’ett
lösskägg på dej h’å dra fingerkrok h’i mitt ställe, för h’en sån krok som din
h’ä h’inte smidd h’åv nån sme h’i denna världen", sa ’an. "Tack så
^ödmjukast h’edersmajestät", sa ja. "Men ja blev så torstig, för Fejsack va
bövla stark h’också", sa ja. " ’Är ’ar du femti kröner", sa kungen, "h’å
då kan du bjuda Fejsack mä på h’ett glas, när ’an ’ar vaknat h’ur sitt
svåra svimningsanfall!" sa ’an. H’å ja geck h’å skrapade h’ihop dä som
fanns kvar h’utå Fejsack h’å körde ner ’onom på h’en skottkärra te
mat-hämteriet, h’å där söp vi h’opp mina femti kröner h’å mer te.
En gång blev Mandus rasande på mig. Han var ombord på min
kutter Hellas och vi lågo någonstans i Norrskärgården. Jag hade nyss
skrub-bat däcket - Hellas såg ut som en kronbrud. Kalle Andersson satt och
skurade mina silverknivar med järnfilspån i sittrummet och var helt
upptagen med detta lovliga hantverk. Gubben Mandus stod lutad över
bommen och ljög något. Jag satt i salongen och läste en tidning och slängde
då och då ett ord till Mandus. Det hela var med ett ord söndagsfrid.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
