- Project Runeberg -  Adel, präster, smugglare, bönder /
119

(1965) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MADAM

Nere i mausoleet lågo stoften av gubben Söderlund och ett av Hjalmars
barn som dött i tidig ålder. Gubben Söderlunds kista var onaturligt smal,
men Hjalmar hade snickrat den sådan, därför att allt kött var ju för
länge sedan borta från benen och benen ensamma göra sig ju icke så
breda.

Madam Söderlund ville ögonblickligen gå ner i graven och titta i
kistan. Hjalmar protesterade.

- Är du säker på att det är min Anders och din fader Anders skelett,
som du har lagt in i denna kistan, min son? frågade madam.

- Mamma har ju skött om korset - å när korset ruttnade så stack
mamma pinnar i sanden för å hålla reda på stället - å detta är pappas grav å
kista å skelett! Dä ä säkert. Jag grävde opp’et just där ja visste att dä låg!

Men madam var inte säker. Hon befallde: - Min son, gå ner å ta å
locket å hämta opp Söderlunds dödskalle, så får ja si, om dä ä
Söderlunds.

Hjalmar måste ner i graven, lyfta av locket och plocka fram sin fars
skalle. Han sträckte upp den åt gumman.

Hon tog emot den med darrande händer.

- Min son, ja vill veta, om dä verkligen är Söderlund. Jo, dä är
Söderlund.

Och hon lade skallen till sitt gamla bröst, vaggade den, smekte och
kysste den och sade: - Ja, nu dröjer dä inte länge förrän ja kommer te
dej, Söderlund!

Så sade hon till Hjalmar: - Ja, ta nu å lägg tebaks dä där, min son!

Varpå Hjalmar placerade skallen i ena ändan av likkistan och
skruvade till locket.

Madam hjälptes upp i schäsen och fördes sakta - med tanke på
hennes gamla gikt - hem till sin stuga.

Fyrmästaren frågade: - Varför ville madam så nödvändigt titta på
skallen?

- Jo, ja tänkte att Hjalmar kanske hade glömt var han hade begravt

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:05 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adelpsb/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free