- Project Runeberg -  Adel, präster, smugglare, bönder /
131

(1965) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska panoptikon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenska Panoptikon

En marsmorgon i slutet av 1890-talet vaknade ogifte, vid Trutkobbens
fyr anställde fyrvaktaren Johan Emil Österlund antagligen bara av
glädje över att vara fri från vakt ett helt dygn, ty han hade tjänstgjort för
en sjuk kamrat, som nu tillfrisknat. Han gäspade, rörde om i sitt röda
helskägg ett slag, sög snusdosan, som låg bakom den väldiga
ejderduns-kudden, lade in en mullbänk Swartzens extra prima och drog upp den
blå rullgardinen, på vilken ett fartyg med bukigt råsegel och fladdrande
vimplar hastade fram över ett blickstilla hav. Han såg ut genom fönstret.
Ajaj! Isen hade kommit med nordosten, ett väldigt band, som sträckte
sig åtminstone en mil till sjöss. Månne det var skäl i isen? Inte på två år
hade han ätit sällever. Det vattnade sig i hans mun inte bara av snuset.
Och vädret var vackert. Solen hade nyss stigit upp och isen brann röd
med blå skuggor i det ljuvliga morgonskenet.

Så lyssnade han. Dörren till köket stod halvöppen. Lugna andetag med
en aning om snarkning hördes därutifrån. Där sov hans gamla mamma,
som skötte hans hushåll. Nittio år fyllda var hon och krokig som en
käppkrycka, men där fanns ruter i gumman. Den satte sig ingen på näsan på,
nej så jädrar och slå larm! Och Johan Emil älskade henne med en
kärlek som icke kände några gränser. Sträng hade hon varit, men rättvis,
och arbetat hade hon i sitt liv. Han visste icke av något styvare
fruntimmer. Det var väl därför han icke gift sig. Ty en mor skall kunna och
kunna lära sina barn tukt och seder. Han kom ihåg hur hon som änka
gick i mannens byxor och storstövlar och letade strandvrak till bränsle
och förtjänade en slant då hon fann något värdefullt. Hon hade varit

I3I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:05 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adelpsb/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free