- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
5

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvad folket väntar af den nya representationen 5

skulle blifva så upptagen af bemödandet att sätta sig in
i de nya formerna, att den omöjligen kunde få tid och
tillfälle att befatta sig med några nya saker. Beräkningen
var ganska slug. Det gällde att redan å den första
riksdagssamlingen afväpna de otåliga förväntningar, hvarmed
folket motsåg frukterna af den i ett halft århundrade
efterlängtade representationsreformen. Eller, med andra
ord, det gällde att »mota Olle i grind» och genast från
början visa folket, att man väl tänkte för egen del njuta
segerns frukter, men alldeles ej ämnade dela med sig af
desamma, ej gå vidare från den nya ståndpunkt, man
uppnått, utan där göra halt och i ali maklighet hvila på
sina lagrar. Väl kunde man förutse, att denna taktik
skulle åses med missnöjd förundran; men svenska folket
är ett tåligt och »trögt» folk, som nog skulle finna sig,
äfven denna gång, i sina svikna illusioner, blott man från
första början aktade sig att låta det smaka sötman af
länge närda förhoppningars uppfyllelse.

För den, som förliden höst hade något tillfälle att
blicka bakom kulisserna, var det sorglustigt att se, huru
raskt och godtroget de s. k. »liberala» nappade på den
af de i representationen invalda ämbetsmännen utkastade
kroken. Med trollformeln: »organisations-riksdag», som
på förhand nitiskt förkunnades, och som i det kungliga
trontalet vid riksdagens början naturligtvis med största
nöje sanktionerades, ville man mota alla oroväckande
motioner. Till ej ringa grad lyckades ock den fintliga
planen. Väl framkommo å riksdagen flere viktiga, nya
uppslag från personer, som ej blott kalla sig, utan äfven
äro liberala, och som tagit representantkallet på allvar.
Men det sätt, hvarpå man bemötte t. ex. friherre
Liljencrantz’ och folkskoleinspektören Meijerbergs, hvar på sitt
sätt, i den gamla surdegen kraftigt ingripande motioner
(om tredje hufvudtiteln och om skollärareseminarierna),
visar hvilken behandling en liberalism, som ville gå från
ord till sak, hade att påräkna. Den gammal-liberala
armén nedslog utan miskund alla verkligt progressiva
förslag! Med det nämnda fältropet —
»organisationsriksdag» — var de gammal-liberalas förvandling till
konser-vatister och deras sammansmältning med de ett år förut
besegrade reformfienderna gifven och beseglad. Hvad
gjorde då, under en sådan sakernas ställning, de
uppriktiga framstegsmännen? Sanningen att säga, uträttade
de ingenting. Utan kännedom om, utan samband med
hvarandra, famlade de osäkert fram och tillbaka, gjorde
hvar för sig ett och annat anlopp, som ledde till liten
eller ingen verkan.

Hvad böra de verkligt, de ej i ord, utan i sak fri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free