- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
12

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

adolf hedin

gående den »ekonomiska lagstiftningsmakten», i hvilken
folkrepresentationen ej äger någon del. Det torde vara
svårt att motbevisa vårt påstående, att det kungliga
envälde, som ännu är grundlagsenligt gällande på den
ekonomiska lägstifningens ofantliga område, är ett oting som
alltför mycket svär emot ett fritt och konstitutionellt
samhälles natur. Att en del af de ärenden, som höra till
detta vida fält, fordrade att afgöras af regeringen under
den nu förflutna period, då riksdagen samlades blott hvart
tredje år, skall ej nekas. Men numera, då folkets
representanter årligen sammanträda, har hufvudskälet för
sådana sakers öfverlåtande åt den kungliga
maktfullkomligheten bortfallit. När undantagsvis skyndsam het skulle
vara af nöden och riksdagens sammanträde ej kunna
af-bidas, kan ju regeringen berättigas — såsom i Norge och
Danmark — att genom en provisorisk förordning, som skall
föreläggas näst sammanträdande riksdag, vidtaga
erforderlig åtgärd. Man göre sig blott reda för, huru den
ekonomiska lagstiftningen ingriper i de enskildas väl och ve,
i deras allra ömtåligaste förhållanden, allra dyrbaraste
intressen, och man skall förundra sig, att enväldet här
fått ej blott frodas inom tämligen obestämda gränser,
utan ock utvidga sig på ett sätt, som ej ens genom
riksrättsåtal (obs. 1840 års riksdag!) kunnat stäfjas.
Utöfvades den ekonomiska lagstiftningen blott af regeringen
själf, hos hvilken väl kan förutsättas en starkare känsla
af ansvar, så vore förhållandet åtminstone något
drägligare. Men till en del utöfvas den t. ex. af
landshöfdingarne. En sådan afsöndring af åtskilliga ärenden från
regeringen är naturligtvis nödvändig, men ej behöfver
man därför ha en fylkeskonung i hvarje län.
Hjälpmedlet ligger ju nära till hands: landstingen skola dela
makten med landshöfdingen.

På samma sätt böra stadsfullmäktige i Stockholm
dela med öfverståthållareämbetet. Vill man rätt åskådligt
se, hvarthän det utflöde af den kungliga
maktfullkomligheten på det ekonomiska lagstiftningsområdet, som
kommit underordnade myndigheter till godo, till slut kan leda,
så studere man hvad öfverståthållareämbetets årsböcker
ha att förtälja. Poliszmld har ju blifvit dagligt bröd för
hufvudstadens inbyggare. Vi mena härmed ej blott de
olagligheter, som af polismyndigheten begås genom
öfver-skridande af dess egna stadgar, utan vi mena främst den
själf tagna makt, som på egen hand för hufvudstaden
stiftar s. k. ordningsstadgar, hvilka göra en konst i både
grundlag och allmän lag; hr Bildts beryktade »ukas» är
blott ett exempel bland hundrade. Medan det visserligen
låter sig göra att mot regeringen skydda de medborgerliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free