Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad folket väntar af den nya representationen 19
metri och linearteckning o. s. v. Enhvar, som tagit någon
kännedom om folkskoleinspektörernas berättelser, vet att
detta stadgande ännu till det mesta är blott en from
önskan. Ja, man finner af samma källa att det
tilloch-med är blott alltför illa beställdt redan med
innanläsningen, d. v. s. första punkten af det s. k. minimum, utan
hvars inhämtande intet skolbarn må lämna folkskolan.
När vi icke dess mindre yrka ej blott utvidgad
undervisning i ofvan anförda läroämnen, utan ock upptagande af
nya, så förutse vi den frågan: hur skall tid beredas för
en så betydligt förökad kurs? Vi skola strax besvara
denna fråga. Men först vilja vi fästa uppmärksamhet å
ett läroämne, som måste få en plats i
folkskoleundervisningen, nämligen fäderneslandets statskunskap.
Vi utgå nämligen, som förut är sagdt, från den
synpunkten, att folkskolan skall grundlägga medborgerlig
bildning. Härtill torde vi endast behöfva foga en erinran
om beskaffenheten af våra samhällsinstitutioner, om den
utsträckning af de politiska rättigheterna, som
representationsreformen innebar, samt om de anspråk, den nya
kommunalförfattningen riktar till samtliga medborgare.
Den plan för folkundervisningen, som för sjuttio år sedan
(1798) framlades af sällskapet »Pro fide et christianismo»,
nämner redan bland läroämnen i folkskolan »svensk
historia och geografi jämte kännedom om landets produkter
och samhällslagar». Det yrkande, vi framställt, är således
redan gammalt och omfattar, såsom de kursiverade orden
visa, just hvad vi mena med: fäderneslandets
statskunskap, d. v. s. kännedomen om såväl dess statsförfattning,
som om dess naturliga tillgångar, näringar m, m.
Men huru vinna tid för dessa ökade fordringar ? Först
och främst genom utveckling af småskole-inrättningen,
där det första grofarbetet skall undangöras. För det andra
genom en sådan tillökning och förbättring af lärarekrafter
och skollokaler, som medgifver införande af klassindelning.
För det tredje genom tillräcklig tillgång å god
skolunder-visningsmateriel. Det är t. ex. en oafvislig fordran, att
hvarje lärjunge skall själf äga de läroböcker, som i skolan
begagnas, för att genom hemarbete under ferierna
underhålla och öka, hvad han i skolan inhämtat. Lägger
fattigdomen hos en stor del af skolbarnens föräldrar hinder i
vägen för detta anspråk, så måste det allmänna träda
emellan.
Man skall måhända mot allt detta invända, att våra
fordringar förutsätta ojämförligt större kostnader för
folkskolan, än de nuvarande. Naturligtvis ha vi mycket väl
insett detta, men däri ha vi ej funnit någon betänklighet.
Ty enligt vår mening skall folkskolan — såsom den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
