- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
23

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina medborgares intresse och kraft, för att ej stanna
efter, aftyna och dö i nationernas rastlösa täflan på
framåtskridandets väg. Vi måste afskaffa det religiösa — nej,
låt oss riktigare säga: det teologiska — klass- och
privilegiiväsendet, ty staten behöfver ej blott sina från statskyrkan
dissenterande medlemmars skattebelopp. Den behöfver
äfven, och ännu mer, deras själfmanta intresse för
allmänna angelägenher, deras verksamma deltagande i
samhällsarbetet, den behöfver deras uppoffrande
fosterlandskärleks alla resurser, hvilka det teologiska hatet tyvärr
blott alltför länge lyckats göra vanmäktiga.

I det föregående anmärkte vi, att det, om man vill
afhjälpa det samvetstvång och det prästvälde som kränka
den enskildes heligaste rättigheter och förlama samhällets
utveckling, långt ifrån är nog att bortrensa vissa
föreskrifter ur grundlagen. Lika viktiga äro en mängd
stadganden dels af allmän, dels af administrativ lags natur.
I främsta rummet komma vi då till de två förordningarna
af den 23 okt. 1860 om öfvergång från statskyrkans till
annan lära, samt om främmande trosbekännare och deras
religionsutöfning. Till betecknande af den
frihetsfientliga anda, som genomgår den förra lagen, behöfva vi
endast påminna om, att hvar och en, hvilkens samvete
bjuder honom att utträda ur statskyrkan, betraktas såsom
vilsefarande och skall, innan han kan uppnå tillåtelse att
lyda sitt samvetes röst, förmanas och varnas af sin
själasörjare och, där det ej hjälper, af domkapitlet. Det
religionssamfund som upptager honom, utan att han
undergått de föreskrifna varningarna, ådömas stränga böter,
och innehar han en tjänst, för hvilken grundlagen icke
föreskrifver statskyrklig bekännelse såsom kompetensvillkor,
så beror det lika fullt af den myndighets godtycke, som
honom utnämnt, om han får behålla en verksamhet,
hvarmed han gagnat det allmänna samt försörjt sig och de
sina. Den andra förordningen är samma andas barn.
Bekännare af annan lära, än statskyrkans, få endast efter
tillåtelse af konungen förena sig till en församling; deras
gudstjänst är ställd under kontroll af ortens
polismyndighet; deras församlingsföreståndare är pliktig att
underkasta sig ej blott gällande lag, utan alla de »särskilda
föreskrifter», som »vederbörande» kunna finna för godt
att meddela honom. Tionde och andra ständiga afgifter
till statskyrkans prästerskap skola erläggas äfven af
dissenterande religionssamfunds medlemmar; de skola
bidraga till alla kommunalafgifter, följaktligen äfven till
statskyrkans folkskola, där de naturligtvis ej kunna låta
undervisa sina barn. Och utan laglig rannsakning och
dom låter konungen upplösa ett religionssamfund, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free