Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
ADOLF HEDIN
vänner, som — enligt hvad erfarenheten visar — aldrig
bistå den, som ej vill hjälpa sig själf. De kunna ej söka
den annorstädes, än i tillämpningen af
nationalitetsprincipen, som bjuder att grenar af samma folkstam skola
sluta sig tillsammans, för att i föreningen finna den styrka,
hvilken de hvar för sig sakna. I deras trosbekännelse
utgör därför de tre nordiska folkens politiska
sammanslutning en hufvudpunkt.
Det är nästan lika löjligt som oärligt att beskylla
Skandinavismen för krigiska syften eller följder. Under
Europas nuvarande tillstånd är det de små och svaga
staterna, dessa från motsatta håll eftersträfvade
krigsbyten, som utgöra den förnämsta anledningen till fejder,
medan däremot hvarje på nationalitetens grund
konsoliderad, större makt utgör en ny garanti för freden. Allt
sedan den nyare historiens början, således genom tre à
fyra århundraden, har rivaliteten mellan Österrike och
Frankrike utgjort en af de rikast flödande källorna till
de krig, som förhärjat vår världsdel. Denna rivalitet och
denna krigsfara ha nu upphört. Hvarför? Som hvar och
en vet, därför att det förut splittrade, men nu till en
nationell enhet återförenade, Italien utgör en makt, som
ej längre genom sin splittring och svaghet utmanar de
täflande grannarnas ärelystnad, utan kan stå på sina egna
ben och bjuda aktning. Om förhållandena i Italien
fortfarande gifva anledning till förvecklingar och strider, så
är det endast därför att nationalitetsprincipen där ännu
ej fullständigt kommit till sin rätt; gif italienarne det, som
ännu af deras kött och blod är från dem afsöndradt, och
då skola de lägga hela sin makts tyngd i fredens
vågskål, för att ostörda få ägna sig åt sin under århundradens
söndrings- och förnedringstillstånd försummade utveckling.
Hvaraf kommer det, att utbrottet af det onda, utaf
hvilket Polen lider, periodiskt skakar hela det europeiska
samhället i dess grundvalar? Hvaraf kommer det, att
Turkiet utgör ett af statsmännens största bekymmer, att
för dess skull det största krig förts, som vår världsdel
upplefvat sedan 1815, att stundligen från detta håll en
kris hotar, som kan sätta världen i eld och lågor ?
Hvarför, om ej af det skäl, att man på den polska
nationalitetens styckade område håller på att mörda ett folk,
medan under halfmånens välde flere skilda nationer äro
sammanfjättrade inom en onaturlig förenings tryckande
bojor?
Ett förenadt Skandinavien, en nationalitet om åtta
millioner, är en motståndare, som bjuder respekt, och en
vän, hvilkens bistånd sökes. Det är en krigsorsak mindre,
en fredsgaranti mer i norra Europa, liksom det förenade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
