- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
53

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAD FOLKET VÄNTAR AF DEN NYA REPRESENTATIONEN 53

trettiofem år af de femtioåtta, som förflutit sedan 1809
års regeringsform antogs. I sammanhang härmed kan
anmärkas, att den grundlagsenliga rätten att till militära
befattningar nämna prinsar naturligtvis ej innefattar någon
befogenhet att, såsom man hittills förfarit, därvid »göra
en konst» i eljest föreskrifna prof och gällande
befordringslagar.

Slutligen erinra vi om att befordringssystemet i
allmänhet förtjänar en allvarlig räfst. Grundlagarna
tillerkänna numera ej adelsmän något företräde till ämbeten,
men hvad lagen nekat, har Bernadottska dynastien rikligen
beviljat dem; från generalbefälhafvarens befattning ända
till brännvinskontrollörens har man en lång följd af bevis,
hur illusorisk den är, den vackra satsen i § 28 R. F., att
»konungen fäste, vid alla befordringar, afseende endast å
de sökandes förtjänst och skicklighet, men icke på deras
börd.» — Det gifves grenar af förvaltningen, där man
äfven på annat sätt systematiskt vändt upp och ned på
reson och rättvisa: postverket har gjorts till en
pensionsanstalt, där orkeslösa eller eljest odugliga militärer få
präktiga sinekurer, medan verkets egna nitiska arbetare
få slita ut sig på underordnade platser. — Inom militären
upprätthålles till oberäknelig skada det non pius ultra af
snobbighet, som nekar dem, hvilka ej ha officersbetyg på
fickan, avancement till och inom officersgraderna, ehuru
de ofta nog äro sina s. k. förmäns ledare och instruktörer.

Men frågan om befordringsväsendet kunde tåla sitt
eget kapitel, som väl ock blir skrifvet ännu en gång.
Innan vi sluta, kunna vi dock ej tillbakahålla en allmän
anmärkning till karakteriserande af det rådande systemet,
den nämligen, att sedan några årtionden medelmåttornas
gyllene tid inträdt i vårt land. Det är numera de till
kapacitet underordnade och till karaktär underdåniga,
som för förlig vind styra sina lätta farkoster snabbt och
säkert in i de höga ämbetenas lugna hamn. Det var
annorlunda fordom, på Carlarnes och Gustavernas tid.
Ännu i början af 1809 års regim var det ej alldeles så,
som nu; då fanns ännu åtskilligt kvar af en bättre
ämbets-mannauppsättning, som ej kunde med ens undanskjutas.
Tegnér yttrade år 1823: »ännu i dag är, med få undantag,
ali stor talang, ali utmärkt duglighet, en Gustaviana Och
denna hyllning åt Gustaf III:s tidehvarf saknade ej alla
skäl. Däremot djärfvas vi högeligen betvifla, att någon
framtid skall räkna den »talang» och den »duglighet»,
som då vårda Sveriges angelägenheter, för ättlingar af
det — Bernadottska systemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free