- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
55

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAD FOLKET VÄNTAR AF DEN NYA REPRESENTATIONEN 55

öfverväldigande inflytelse på de flestas åskådningssätt,
äfven när deras bättre insikt nödgar dem att däri erkänna
en orimlighet, som saknar hvarje skymt af ideel raison
cTette. Ännu betraktar man därför med fördomsfull
vördnad staten, men glömmer nationen; ännu afgudar man
formen, men förbiser innehållet; ännu tillbeder man
reglementet, men ringaktar lifvet. Från denna j/afopolitikens
ståndpunkt utgå å ena sidan den kungliga absolutismens
anspråk, å andra sidan helstatsorganisationer, som i
dy-nastiskt intresse hopkoppla skilda folk till en onaturlig
och olycklig förening; från /bypolitikens synpunkt äro de
förre som de senare ogiltiga.

I detta öfver skattande af staten och tillbakasättande
af nationen har äfven den ryktbara politiska dogmen om
flere statsmakter i samma stat sitt upphof. Som bekant,
äger denna teori ej synnerligen gamla anor. Filosofen
John Locke i senare hälften af sjuttonde seklet åtskilde
i sitt arbete Ön civil government den lagstiftande, den
verkställande samt — hvad han kallade — den
»konfedera-tiva» makten, med hvilken sistnämnda han förstod
stats-suveräneteten i förhållande till andra stater, således en
del af det som eljest vanligen inbegripes under namnet
verkställande makt. Men den som, om icke grundlade
läran om flere statsmakter, dock med franmännens vanliga
företrädesrätt gjorde henne populär var, i det följande
århundradet, Montesquieu. Hans bekanta tredelning —
lagstiftande, verkställande och dömande makt — blef
sedermera antagen af genévaren Delolme, af engelsmannen
Blackstone m. fl., liksom man äfven i Kants rättslära
återfinner densamma. Sedermera har Benjamin Constant
hittat på icke mindre än fem pouvoirs, men till det mesta
är det Montesquieu^ teori, som behållit fältet och ännu
med naiv tillit betraktas såsom ett axiom, ehuru af
vetenskapen längesedan vederlagd. I Norges författning, som
eljest i realiteten förnekar den, har den dock fått ett
uttryck i Grundlovens yttre redaktion, i det att dess
hufvudafdelningar B. C. D. handla om: den udövende, den
lovgivende, den dömmende Magt.

Montesquieu skref efter det att det kungliga enväldet
i Frankrike nått sin höjdpunkt: Esprit des Lois utgafs
1748. Förebild och ögonmärke sökte han på andra sidan
Kanalen i Englands konstitution; ur henne abstraherade
han politiska läror, som under hans hand fingo denna franska
form, hvilken så ofta visat sig vara villkoret för en idés
europeiska herravälde; så äfven med teorien om tre
statsmakter. Englands författning blef från denna tid populär
och det mäktiga ö-riket har fått namn för att vara den
politiska frihetens stamort, »konstitutionalismens» rätta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free