- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
64

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Första hufvudtiteln. (Motion 117 A. K. 1873)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

ADOLF HEDIftf

ej synes mig ställa några ofantliga anspråk på det civila
modet, ty i ena som i andra fallet, och på hvilken
ståndpunkt man än må befinna sig, är ju blott fråga om den
enkla saken att uttala en motiverad åsikt. Man har
vidare vädjat till den monarkiska principen och velat se
en fiendtlighet emot densamma uti hvarje förslag till
nedsättning af första hufvudtiteln; härvid vill jag anmärka,
att de, som äro varma vänner icke endast, och helt
platoniskt, af den monarkiska principen såsom sådan, utan
af monarkien i Sverige, gjorde bäst i att icke uppsöka
sådana motiv, så länge andra närmare till hands liggande
finnas — och sådana finnas verkligen. Hvad slutligen
beträffar den ofta omordade grannlagenheten, så — hvem
vill kränka den? leke jag, men framför henne måste
jag dock gifva plats åt andra, genom själfva sin natur
viktigare hänsyn. När jag vill bedöma, om anslaget å
första hufvudtreln är för högt och sålunda bör nedsättas,
så är det naturligt, att jag betraktar det i förhållande till
det statsändamål, som genom denna hufvudtitel skall
befrämjas. Därvid tränger sig den tanken ovilkorligen
fram, att våra dagars konstitutionella monarki har fått
en mot förra tiders kungadöme så väsentligt förändrad
betydelse, att den gjorde klokast mot sig själf, om den
intoge en mera anspråkslös, eller om jag så får säga,
mera borgerlig hållning. Det har funnits en tid, när
konungadömet, att så säga, uppbar hela samhället och
dess utveckling; detta hade då sin grund så väl i
styrelsesättets beskaffenhet som de stora personligheterna. Men
tiderna äro nu ofantligt förändrade. Om nu medborgarna
äro laglydige, om skatterna betalas, om allmänandan lifvas
till stora ansträngningar för patrotiska ändamål, med ett
ord, om samhället håller ihop och går framåt, så kan nu
ingen säga, att detta i en konstitutionel monarki är att
tillskrifva hvarken monarkens personlighet, som utan
synnerligt märkbar olägenhet kan vara särdeles obetydlig,
icke heller den monarkiska formen. Under en så
förändrad monarkiens betydelse synes mig riktigast, att
royautén icke söker upprätthålla yttre anspråk, som icke
motsvaras af inre halt. I den af Gustaf III uppsatta
och af 1778—79 års riksdag antagna konungaförsäkran, som
då afsågs skola gälla för Sveriges kommande konungar,
har han i de välbekanta orden: »anseendes städse för vår
största ära att vara den förste medborgaren bland ett
rättskaffens fritt folk», uttalat en grundsats, som jag tror
icke kan lyckligare formuleras till högsta rättesnöre för
våra dagars konstitutionela monarker.

Med en sådan uppfattning af förhållandena är det
naturligt, att jag för min del anser mig äga skäl att säga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free