- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
77

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Hvad är en »krigsherre»?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAD ÄR EN »KRIGSHERRE»?

77

Preussen, i en korporal-civilisation sådan som den
Mark-Brandenburgska, och att den kungliga absolutismen af
Guds nåde ogärna släpper ifrån sig sina anspråks namn
och termer, äfven om realiteten fördunstar. Men det som
kan tjäna till förklaring af detta förhållande i Preussen
passar alis icke till motiv att söka införa samma
missbruk i vårt land. Och såsom missbruk har det mer än
en gång betecknats i ursprungslandet. Sålunda anmärkte
Lassalie, att man uppfunnit ordet »Kriegsherr», för att
därmed beteckna och för att därmed ingifva den
föreställningen, att konungen till hären intager en helt annan
ställning än till alla Öfriga institutioner; ett slags skäl
för denna farliga teori kunde ju också sökas däri, att —
enligt själfva författningens ord — en härens edsafläggelse
å densamma icke äger rum, en bestämmelse, som kan
tyckas ställa den väpnade styrkan utom författningen.

Men om detta låter sig sägas om Preussen, har det
däremot ingen tillämplighet i vårt land, hvars grundlag
stadgar, att om någon militär kår, antingen af egen drift
eller med anledning af befallning, skulle försöka att
våldföra riksdagen, dess kamrar eller utskott, eller någon
enskild riksdagsman, eller störa friheten i deras
öfverläggningar och beslut, vare sådant ansedt som förräderi.

Äfven i Preussen har det funnits en tid, då man
ville undvika hvarje sken af att »ställa hären utom
författningen», och en sådan tid kan väl en gång återkomma
— en tid kan återkomma, då det, liksom år 1848, skall
visa sig, i hvilken hög grad fruktan för afsättning kan
vara den furstliga vishetens begynnelse. I maj nämnda
år dels lofvade konung Fredrik Wilhelm IV personligen
att »med första låta den stående hären aflägga ed på (den
blifvande) författningen», dels inrymdes en bestämmelse
därom i regeringens grundlagsförslag. Denna föreskrift
upptogs med den förändring, att ordet »hären» utbyttes
mot »den väpnade makten» i preussiska
nationalförsamlingens utskotts förslag. Men mot slutet af året hade
man, efter förflyttning af nationalförsamlingen, vidare efter
dess ajurnering, slutligen dess upplösning kommit därhän
att kunna oktrojera en författning, ur hvilken den
väpnade maktens ed på författningen var utesluten. Dock
upprepade det preussiska majestätet på samma gång sitt
majlöfte, att han, så snart den af kunglig makt och
myndighet oktrojerade författningen blifvit under samverkan
med en ny folkrepresentation reviderad, skulle föranstalta,
att hären finge aflägga ed på konstitutionen. Först något
mer än ett år senare återkallades detta trefaldiga
kungsord, sedan man genom upplösning af den nya,
reviderande representationons andra kammare och oktrojerande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free