Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Prinsbefäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
ADOLF HEDIftf
Efter 4 september fann man i Tuilerierna en del af
telegrammen från krigsteatern till krigsministern: af dem
gick alltid en double till kejsarinnan. En del stannade i
Saint-Cioud; och den senare delen af vittnesbörden om
eländet fingo således preussarne det ogemena nöjet att
publicera — de utkommo i Berlin. En brigadgeneral
telegraferar från Belfort: »Har ej funnit min brigad, ej
funnit divisionsgeneralen; hvad skall jag göra? Vet ej,
hvar mina regementen äro.» — Baron Schmitz, nämnd
till intendent för en armékår, kunde aldrig hitta denna
kår. Detta fick efter kriget sin förklaring inför
undersökningskommissionen, där generalintendenten Blondeau
upplyste: »S. kunde ej hitta sin kår, emedan den aldrig
existerat». (Jules Simon: Souvenirs du 4 septembre. —
Simon Denis: Histoire contemporaine I, 53—54).
Härmed jämföre man, hvad preussiske krigsministern
von Roon, efter hvad hans son berättar, »ofta yttrat»,
nämligen att den närmaste tiden efter mobiliseringsorderns
utfärdande var nästan den sorgfriaste under hela hans
tjänstetid. *
Af de åtta franska armékårerna kommenderades tre
(andra, femte och sjunde — Frossard, de Failly, Félix
Douai) af hofgeneraler, som »lärt vapenyrket i salongerna,
under öfverbefäl af kejsaren, notoriskt i saknad af alla
för långt ringare uppgifter nödiga insikter, med en
stabschef (Lebæuf), som aldrig fört befäl öfver en armékår och
inom armén ansågs för blott en ordinär artilleriofficer.
Ännu fattas ett hufvuddrag i taflan af hofmilitarismen
i dess fulla prydnad: franska krigsplanen var uppgjord af
en österrikisk ärkehertig. Nu är, sedan några veckor,
äfven det eländet fullständigt kändt. Man hade redan i
general Lebrun’s militära memoarer {Souvenirs militaires)
några antydningar om en af franska öfverfälet år 1870
följd fälttågsplan, utarbetad i Wien. Som bekant
förlitade sig kejsaren och hofpartiet på Österrikes hjälp, och
utrikesministern hertig de Gramont yttrade sig inför
lagstiftande kåren på ett sätt, som afsåg att inbilla den, att
den österrikiska alliansen var en afgjord sak. Nu har,
för några veckor sedan, en militär i besittning af alla
nödiga dokument visat, att, medan Österrike försiktigtvis
* Denkwürdigkeiten ans dem Leben des General-Feldmarschalls,
Kriegsministers, Graf en von Roon. I—II, 1892. Där läses (II, 427):
»Häufig hat Roon es ausgesproehen dass die naoh dieser denkwürdigen
Naclit folgenden Tage für sein Ressort fast die sorg- lind arbeitslosesten
seines Dienstlebens gewesen seien. Und in der That: die
Mobilmachungs-m äsch in e arbeitete so musterhaft sicher und so völlig ohne Reibimgen,
dass Roon und seine Bureaus in der ganzen Mobilmachungsperiode
au ch ni ch t eine Anfrage der Generalkommandos oder anderer Instan zen
/.n beantworten hatten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
