Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Prinsbefäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ADOLF HEDIftf
och kammarherrar; det blir slutligen lek med alla dem,
som gå att blöda och dö under odugligt befäl, medvetna
om att det är förgäfves.
II.
(Anförande i Andra kammaren den 29 april 1903).
Jag är visserligen sedan några decennier mycket öfvad
och van att ofta nog blifva öfverhopad med lögner och
injurier, hvilka jag haft för vana eller kanske rättare
princip att icke bry mig om att besvara. Likväl var det
mig oväntadt, att det skulle falla någon in att söka vinna
tilltro för den lögnen och den skymfen, att min motion
föranledts af min önskan att göra mig till organ för en
enskild persons missnöje öfver verklig eller förment
oförrätt. Jag trodde ändock icke, att någon skulle ha det
dåliga modet att skrifva och trycka något sådant. Man
beskyller mig således att hafva velat gå slutet af min
politiska bana till mötes med den fläcken, att jag skulle
hafva användt en grundlagsparagraf för ett sådant
ändamål, att jag skulle vilja förolämpa dem, som sitta i
denna kammare, förolämpa de nuvarande invånarne i
detta mitt gamla verkliga hem med en sådan
framställning på sådana grunder. Jag hade verkligen icke
anat detta. Det har emellertid förekommit.
Jag skall därför erinra om — hvilket hvar och en
kan kontrollera — att den åsikt, jag här uttalat, är af
mig uttalad redan år 1886 uti en reservation till
konstitutionsutskottets betänkande n:o 10. Vidare skall jag
upplysa kammarens ledamöter därom, att min motion nu,
i ali hufvudsak sådan som den är framlagd för denna
riksdag, skrefs uti februari månad 1901. Hvarför blef
den icke väckt då*? Jag finner icke något hinder att
tala om detta. Jag gaf efter för ifriga föreställningar,
såsom jag kan kalla det, om man vill, af tvenne
personer, på hvilkas omdöme jag dittills och sedermera, i
detta ögonblick sätter det allra största värde, en af dem
en militär. Deras motiv voro dessa: vi kunna försäkra
Eder, att nu efter de beslut vid riksdagen, som förestå,
som vi med visshet kunna förutse, det skall blifva en
ända på hofmilitarismen, och att prinsarne skola draga
sig tillbaka från anspråket att utöfva befattningar, till
hvilka de icke hafva nödig insikt och kapacitet. Mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
