Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Statsdepartementen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
ADOLF HEDIftf
debatt, att dit hörande angelägenheter och frågor utgöra
full mansbörda för hvarje departementschef, som ej blifvit
utrustad med öfvermänskliga krafter.
När det kapitel i budgeten, som nu kallas åttonde
hufvudtiteln, första gången i den skepnaden visade sig i
riksstaten, nämligen år 1842, var slutsumman något under
1 million rdr bko. I 1886 års riksstat åter närmar hon
sig till 12 millioner kronor. Huru de till
ecklesiastikdepartementet inkomna målens antal ökats, är nämndt i
föregående artikel.
En kongl, proposition till 1840 års riksdag utvisar,
att vid den tiden 1,009 församlingar hade fasta och 377
församlingar ambulatoriska skolor, medan 1,211
församlingar saknade folkskolor. År 1884 funnos 4,228
folkskolor, 1,041 så kallade mindre folkskolor, 4,643
småskolor, summa 9,912 med 11,409 lärare och lärarinnor.
Statsseminariernas antal var 12 (de af landsting
underhållnas var 14), de högre folkskolornas 13, de med
statsmedel understödda folkhögskolornas 24; antalet
fortsättningsskolor, som 1885 åtnjöto statsunderstöd, var 680,
för undervisning i slöjd beviljade kongl, majrt 1884
understöd åt 584 skolor. Det är knappt någon öfverdrift att
säga, att ecklesiastikdepartementet efter 1842 fått ett
nära nog nytt verksamhetsfält i folkundervisningens
angelägenheter. Ehuru de visserligen delvis äro
kommunalärenden, leda de likväl till oupphörligt sig ökande dels
regeringsbestyr, dels åligganden för departementet i dess
egenskap af ett slags öfverstyrelse.
Men detta nya fält är blott en del af
undervisningsområdet, och hur hafva ej förhållandena ändrats inom
dettas öfriga delar! Vid de skolor, som motsvara de nu
varande »allmänna läroverken», funnos år 1843 omkring
6,350 lärjungar, de på ordinarie stat uppförda lärarna
voro 380 i läsämnena, 83 i öfningsämnena. Antalet
lärjungar vid allmänna läroverken var 1885 höstterminen
nära 14,300. Samtliga lärarnas antal 1876 öfversteg 1,000.
Det ligger i sakens natur, att ett växande antal skolor,
lärare m. m., kort sagdt det vidgade omfånget, ökar
antalet af ärenden, som skola handläggas i högsta
instansen. Men ökningen kommer äfven af en annan orsak,
nämligen att här, som i andra fall, under nu varande
förhållanden beröringen mellan öfverordnade och
underlydande af många skäl är tätare än förr, då allt gick i
gamla vanans lunk, som stördes på sin höjd en gång
hvart annat årtionde.
Gå vi till andra delar af det stora fältet, så finna vi,
hur den tekniska undervisningen utvecklat sig sedan
1840-talet; likaså att abnormskolans angelägenheter vuxit ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
