Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Statsdepartementen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSÖEPARTEMENTEN
107
betydligt — då fanns blott institutet på Manilla. Och
hvad en mängd inrättningar för vetenskap och konst
angår, så vittna respektive afdelningar af kongl. maj:ts
budgetpropositioner jämte förordningar och stadgar i
hvarjehanda former om den ökade grad, i hvilken de taga
ecklesiastikdepartementets uppmärksamhet i anspråk.
Det har, som kändt är, länge ifrågasatts, att
domkapitlen skulle erhålla en förändrad organisation, lämpad
för de kyrkliga angelägenheterna, och upphöra att vara
»kretsstyrelser» för läroverken, i hvilken senare egenskap
konsistorierna utdömas, så väl af sista läroverkskommittén
som af nu varande ecklesiastikministern. Men kommittén
menar, att ecklesiastikdepartementet icke är i stånd att
öfvertaga de mål, som skulle tillfalla det samma, om
konsistorierna upphörde att vara läroverksstyrelser och
icke ersattes af ett centralt ämbetsverk. Ty, säger
kommittén, departementets chef är redan allt för mycket
»öfverhopad af mångahanda olikartade ärenden». Men är det
nu så, hur skall han kunna göra hvad mera är, nämligen
motsvara fordringarna på initiativ till undervisningsreformer,
som nu påyrkas å alla stadier från fakulteterna till
folkskolan? Ecklesiastikdepartementet står inför
reformuppgifter af en sådan beskaffenhet och omfattning, att det
svårligen kan inom regeringen finnas någon tvekan därom,
att för dessa uppgifters skull departementet själft behöfver
reformeras. Den sammanhopning af olika ärenden, som
för snart femtio år sedan ej behöfde väcka betänklighet,
har nu mera gjort nämnda departement till, hvad Talleyrand
i en annan mening kallade, ett omöjligt ministerium.
Det är ganska visst, att läroverkskommitténs förslag om
en »öfverstyrelse» för läroverken icke har riksdagens
sympati att påräkna. Den kostnad af 40,000 kronor, kommittén
beräknat, bör mycket väl räcka till för ett åt
kyrkoärendena uteslutande ägnadt departement, ifall denna lösning
skulle finnas bättre än kyrkoärendenas öfverflyttning till
justitiedepartementet. Och regeringen har säkerligen ej
att befara ett afslag, om hon föreslår en sådan förändring
af den departementala organisationen, att den offentliga
undervisningen får sin egen målsman i konungens råd,
lika väl som kungl. maj:ts flotta. Den nu varande
regeringen har i högre grad än någon föregående regering
varit i tillfälle att inse behofvet. Henne tillkommer det
att framlägga denna angelägenhet för representationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
