Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Ministerstyrelse utan ministeriell ansvarighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
ADOLF HEDIftf
därest grundlagens bud, att förtjänst och skicklighet äro
den enda befordringsgrunden, får kastas å sido. Hvad
skulle vi icke förlora af skydd för våra dyrbaraste
rättigheter, om vi läte byråkratiska öfvergrepp inskränka den
i tryckfrihetsförordningens § 2 meddelade tillåtelsen att i
tryck utgifva allmänna ärenden rörande handlingar med
endast de i nämnda grundlag stadgade undantag? En
hvar kan ju vid minsta eftertanke mångfaldiga exemplen
på huru väl grundlagarne förtjäna detta sitt namn, såsom
varande själfva den grund, hvarpå det lagbundna
statsskicket hvilar.
Vi hafva nu fått en den allvarsammaste anledning
att besinna, hvad våda den redan häfdvunna och mycket
allmänt bland styrande och styrda rådande likgiltigheten
för grundlagsbuden, för öfvervakandet af deras helgd
innebär. Jag vågar därför hoppas, att om jag nu fogar
ett nytt försök till de många föregående, hvarmed jag
besvärat kammaren, att härå fästa uppmärksamheten,
denna skall stanna något längre än blott ett ögonblick
vid ett föremål, om hvars stora vikt jag alltid har så
lifligt önskat att kunna ingifva andra en öfvertygelse lika
fast som min egen.
Härmed är i allmänna ordalag angifven orsaken,
hvarför jag önskar att till herr statsministern rikta en
vördsam fråga och hemställan, som jag nu går att
närmare motivera medelst anförande af ett antal exempel
å svåra kollisioner med de oförtydbaraste grundlagsbud.
En numera hädangången universitetslärare har yttrat
det öfverraskande påståendet, att »ministerstyrelse kan
finnas i Sverige utan brott mot grundlagen.» Om det
verkligen så förhåller sig, har det dock hittills ägt rum
blott medelst öfverträdelse af grundlagen; och så vidt
jag förstår, är i grundlagen den principen oomtvisteligt
klart uttryckt, att statsrådets medlemmar ej i någon mån
äro styrande ministrar. Regeringsformens paragrafer lämna
härutinnan ej rum för den ringaste tvekan. Statsrådets
medlemmar hafva att meddela konungen underrättelse och
råd (§ 4). De äga att alla i statsrådet förekommande
ärenden öfvervara (§ 5). De skola, där de icke laga
förfall äga, öfvervara alla mål af synnerlig vikt och
omfattning, som i statsrådet förekomma och rikets allmänna
styrelse röra (§§ 8, 13, 39, 42, 63, 81). De i statsrådet
tillstädesvarande böra ovillkorligen till protokollet sina
meningar yttra och förklara; dem åligger, därest
konungens beslut vore uppenbarligen stridande mot rikets
grundlag eller allmän lag, att kraftiga föreställningar däremot
göra (§ 9). Om konungen vill börja krig eller sluta fred,
skola samtlige ledamöter kallas, och hvar för sig till pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
