Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Ministerstyrelse utan ministeriell ansvarighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
ADOLF HEDIftf
rådande blifver tillämpad, vågar jag af herr statsministerns
af alla kända och erkända loyauté hoppas, att han skall
medgifva.
En slutanmärkning. Utan tvifvel vore det i hög grad
beklagligt, om grundlagsbud som regelbundet öfverträdas
blefve upphäfda, om t. ex. ett tredje försök från
regeringens sida att genom grundlagsändring legalisera oansvarig
ministerstyrelse skulle röna framgång, eller om en
inskränkning uti en af vår författnings viktigaste grundsatser,
domares oafsättlighet, skulle blifva i grundlagen
medgifver Ty det är väl icke alldeles hopplöst, att under
förändrade politiska förhållanden en olaglig praxis skall
kunna brytas. Likväl kan det ju mången gång förefalla,
som om den oupphörligt upprepade öfverträdelsen af ett
grundlagsbud vore icke mindre skadligt än det formliga
undanrödjandet af detta bud. Det strafflösa trotset kan
måhända sägas göra mer skada, genom att sprida förakt
för en vanmäktig lag, än upphäfvandet af ett lagbud som
blott lofvar, men icke håller. Olyckligtvis händer det,
att till och med andra kammaren icke blott med mycket
jämnmod fördrager görande och låtande från regeringens
sida, som innebär uppenbar misshandel af
hufvudgrund-satsen i vår statsförfattning, utan till och med positivt
deltager uti öfverträdelser, som det stode i dess makt att
hindra. För åtta år sedan företogs på kongl. maj:ts
initiativ och med riksdagens godkännande ett intrång på
dén här ofvan exempelvis nämnda högviktiga grundsats,
domares oafsättlighet, som uti icke ringare mån än någon
rad i vår grundlag bör hållas i helgd. Kongl. maj:t
föreslog nämligen, att hädanefter regementsauditörer —
hvilka allena representera lagkunskap i krigsrätterna —
skulle tillsättas på förordnande mot arvode. Den urtima
riksdagen lade till de öfriga utmärkelser, som den
förvärfvade sig, äfven ett modifieradt bifall till denna
öfverträdelse af regeringsformen. Modifieradt — ty riksdagen
medgaf väl, att regementsauditörer finge tillsättas på
förordnande mot arvode, men tillade, att »denna
anordning för framtiden likväl borde undvikas och i stället åt
dessa tjänstemän beredas liksom nu en själfständig
ställning genom fullmakt å tjänst och fast lön.» Riksdagen
påvisade, huruledes denna anordning kunde genomföras,
utan att den af kungl. maj:t ifrågasatta minskade
kostnaden — lockbetet för vinnande af riksdagens samtycke
— till den militaristiska baklängesreformen, som skulle
skaffa krigsrättsordföranden osj älf ständigt »auditörsbiträde»
i stället för en oberoende domare — skulle behöfva
ökas. Och anhöll riksdagen, att om dylik anordning
befunnes lämplig, kungl. maj:t ville med förslag därom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
