Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungadömet och regeringsmakten - Den verkställande makten och den dömande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna lära om makternas delning icke finnes uti några
sententiösa ord uttalad i vår grundlag, finnes realiteten af
denna lära där utpräglad mycket fullständigt, och detta
i öfverensstämmelse med det program, som
konstitutionsutskottet vid 1809 års riksdag själft angaf i dessa ord uti
memorialet n:o 1 med förslag till regeringsform:
»Utskottet har sökt att bilda en Styrande Makt,
verksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full
kraft i medlen att dem utföra; en Lagstiftande Makt, visligt
trög till verkning, men fast och stark till motstånd; en
Domare-Makt, själfständig under lagarne, men ej
själfhärskande öfver dem. Det har vidare sökt att rikta dessa
makter till inbördes bevakning, till inbördes återhåll, utan
att dem sammanblanda, utan att lämna den återhållande
något af den återhållnas verkningsförmåga. På dessa
hufvudgrunder af Statskrafternas särskilda bestämmelser och
ömsesidiga motvikt skall den Statsförfattning hvila, som
utskottet föreslagit.»
Har då till äfventyrs den grundlagsstiftande
Riksdagen 1809 misslyckats i utförandet af denna plan? Ha
våra grundlagsstiftande fäder, mot hvad de lofvade,
»sammanblandat» hvad de uti den 90:de § regeringsformen
åtskilde under namnen regerings- och domaremakterna?
Nej. Svaret gifves af regeringsformen i de paragrafer,
som handla om högsta domstolen, börjande med orden:
»Konungens domsrätt skall uppdragas» o. s. v.; den
grundlagsstiftande Riksdagen har väl utfört den plan, som
angafs i de ord, som jag nyss uppläste ur
konstitutionsutskottets memorial n:o 1 år 1809.
Nu är det så, att många lära anse den här
ifrågavarande kasus för obetydlig; man har här i början af
plenum för mig citerat ett ord, som skall hafva fallit i
Första kammaren, nämligen att det är en »bagatell».
Men är det en bagatell, att en oförvitlig och högt förtjänt
man dömes till straff för en handling, som icke innebär
någon förseelse mot lag? Skulle det verkligen vara en
obetydlighet? Skulle det vidare vara en obetydlighet, att
man har gifvit exempel på, att den verkställande maktens
höge chef använder denna makt, sådan den finnes
angifven i den §, där den är nästan alldeles afklädd allt
tvång af konstitutionella garantier, för att ingripa på ett
annat område, från hvilket grundlagen till skydd för alla
enskilda medborgare utestänger honom, nämligen den
dömande maktens område; om det nu eljest är sant, att
ingen frihet gifves uti ett samhälle, som har en så
ofullkomlig författning, att den verkställande och dömande
makten äro förenade i samma hand, eller som, för att
använda ett ord, som jag nyss citerade, är beröfvadt hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
