- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
143

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Konstitutionell ansvarighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTITUTIONELL ANSVARIGHET

143

kretsar, som dittills ihärdigt värjt sig mot beröringen med
och inflytelsen af dem. Så följde representationsreformen,
hvarigenom vardt stadgadt, att uti hvardera kammaren
äga statsrådets ledamöter tillträde, med rättighet att
deltaga uti öfverläggningarna, i och hvarmed en växelverkan
och ett samarbete mellan regeringen och representationen
bereddes, som förut icke kunde äga rum. Under det gamla
riksdagsskicket hade statsråden ej i denna sin egenskap
tillträde till stånden; de adliga statsråden ägde väl eller
kunde lätt skaffa sig tillträde till riddarhuset, men i en
af de öfrige tre kamrarne kunde ett statsråd omöjligen
taga plats, och i borgare- eller presteståndet kunde sådant
endast i undantagsfall inträffa, (såsom då statsrådet Carlson
representerade vetenskapsakademien vid sista
ståndsriksdagen).

Genom denna förändring, som man fick på köpet i
och med representationsreformen, vanns en stor fördel,
som kanske ingen riktigare angifvit än Norges f. d.
statsminister hr Fr. Stäng. En växelverkan mellan
folkmeningen och regeringen — säger han — hör till den
konstitutionella monarkiens princip. Det är i
folkrepresentationen som folkmeningen skall arbeta sig fram till en
bestämd form och till den förnuftigaste form som den efter
samhällets kulturståndpunkt kan uppnå. Där skola
folkmeningens organ möta regeringens i öppen och ärlig strid.
Om regeringen ej får deltaga i folkrepresentationens
förhandlingar, så saknas ett »absolut nödvändigt led i
statsorganismen». Norska statsråden äro afskurna från ali
beröring med, ali inflytelse på den offentliga meningen
just där, hvarest hon framträder med största pålitlighet
och i sina mest betydelsefulla yttringar; och å andra sidan
stå de likaledes utanför den inverkan, som de, enligt den
konstitutionella monarkiens princip, böra mottaga af den
offentliga meningen.

Den svåra olägenhet och den af erfarenheten
bekräftade våda, som hr Stäng sålunda skildrat, dem hafva vi
numera i Sverge aflägsnat. Och därmed har hos oss den
ministeriella ansvarigheten inträdt i ett nytt skede. Hvem
skulle numera tänka på vårt grundlagsbud om riksrätt
annorlunda än som en vittrad fornlämning i vår
författning? Ja, mången har — ehuru med orätt, såsom vi i
det följande skola visa — från det nuvarande tillståndet
dragit den slutsatsen, att denna form för den politiska
ansvarigheten därjämte aldrig har varit någonting annat
än ett s. k. »riksrättsspektakel», ett passande föremål för
spott och spe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free