- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
149

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Konstitutionell ansvarighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTITUTIONELL ANSVARIGHET

149

ärendet och deltagit i den granskning af
statsrådsprotokollen och den pröfning af den från statsutskottet
remitterade anmärkningsanledningen, som föranledt åtalsbeslutet.
Aktörs slutpåstående blef att Qviding skulle dömas enligt
ansvarighetslagens § 5, således att mista ämbetet. Det
saknar icke sitt intresse att betrakta hufvudmotivet i
domen. Det utgör nämligen ett ganska upplysande bidrag
till kännedom om hvartill den 11 § regeringsformen kan
användas — denna §, som öfverlåter åt konungen att »på
det sätt, honom lämpligast synes», låta bereda och
hand-hafva alla mål, som angå rikets förhållande till
främmande makter, att i dessa mål fatta beslut i blott två
rådgifvares närvaro och att om sådana saker meddela
statsrådet blott »hvad honom nyttigt synes». Riksrätten
utlät sig nämligen att, då k. m:t i statsrådet den 6
februari 1821 förklarat att Europas politiska ställning vore
sådan, att åtskilliga arbeten till rikets försvar måste
vidtagas, hvilka icke kunde bestridas med de i årets stat
anslagna medel, och då rikets förhållande till främmande
makter — enligt 11 § R.-F. — icke anginge statsrådet i
allmänhet eller föredraganden för krigsärendena särskildt,,
så hade Qviding »varit hvarken berättigad eller pliktig
att begära närmare upplysning om anledningarna till detta
behof, än den k. m:t själf behagat lämna», eller att emot
den beslutna dispositionen af mindre kreditivet göra någon
föreställning. — Ett yttrande af Qviding, när han hade
sista ordet inför rätten, kan förtjäna att anföras såsom
icke blott pikant, utan ock kanske ej alldeles grundlöst.
Rättegången var, sade han, »tör hända märkvärdigare i
sin inledning, än därefter. Det må icke illa upptagas, om
jag i själfva denna inledning skulle tro mig finna någon,
fastän icke fullt underhållen, likhet med tillämpningen af
den lag, hvarefter ansvaret träffar blott hvar tionde man».
Hvilket lände konstitutionsutskottet till en nyttig
påminnelse vid ett blifvande åtal att ej alltför mycket välja i
väpplingen.

Vid 1834 års riksdag hade ständerna dels afslagit
väckt motion om upptagande af det å föregående riksmöte
beslutade lån å högst två millioner rdr i silfver till
låneunderstöd åt hypoteksinrättningar och privatbanker, dels
bifallit motion om upphäfvande till ali kraft och verkan
af föregående riksdags beslut om upptagande af ett sådant
lån. Vid föredragning af riksdagens skrifvelse härom
förklarade k. m:t sig icke kunna godkänna de af ständerna
anförda skäl, och beslöt att skrifvelse skulle till dem
af-låtas med förslag om upptagande, till understöd för
hy-poteksföreningar, af ett lån å 2 millioner rdr specie.
Konstitutionsutskottet fann nu för godt att låta inför riks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free