- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
152

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Konstitutionell ansvarighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

ADOLF HEDIftf

trasignation? Detta blef lika litet nöjaktigt förklaradt,* som
något protokoll kunde företes. Aktör yttrade i den mycket
skarpa kritik han underkastade vederbörandes förfarande
att hr presidenten Skogmans föregifvande huru hans
underskrift skall hafva tillkommit vore »alldeles obestyrkt,
af ingen anledning göres sannolikt, men af alla förekomna
omständigheter motsäges samt följaktligen ej synes
förtjäna något afseende». I riksrätten anförde justitierådet
Stråle att presidenten, förut statssekreteraren Skogman
uppenbarligen handlat mot regeringsformens tydliga
föreskrift, hvadan justitierådet för sin del, på grund af
regeringsformen § 106, profvade rättvist fälla S. till det
ansvar 8 och 10 §§ af ansvarighetslagen utstaka.
Hof-rättsrådet Sköldberg fällde S. enligt 8 §.

Den sista riksrätten sattes år 1854. För 1851 års
riksdag hade k. m:t framlagt proposition om: förenkling
af grundräntorna; ändring i sättet för hemmansräntornas
utgörande; ändrade grunder för markegångens
bestämmande. Rikets ständers svarsskrifvelse utvisade att de
dels i oförändradt skick, dels i hufvudsaklig måtto
bifallit hvad k. m:t proponerat. Vid föredragning af denna
skrifvelse föreslog statsrådet Gripenstedt, och hans kolleger
instämde däri, att riksdagens beslut i den nyss angifna andra
punkten väl måtte bifallas, men icke verkställas, förr än
förenklingsfrågan, hvarom ständerna begärt detaljerad
proposition till nästa riksdag, blefve slutligen afgjord. Såsom
motiv härför åberopades bland annat att vid behandlingen
af statsutskottets utlåtande i ämnet adeln och prästerna
hade förklarat att deras bifall gällde utskottets förslag
såsom ett oskiljaktigt helt. Men härom förekom i rikets
ständers till k. m:t meddelade beslut icke ett ord. När
nu Gripenstedt åberopade sig på hvad i adeln och
prästeståndet förefallit vid behandligen af utskottsbetänkandet,
så fann konstitutionsutskottet det nog betänkligt att
råd-gifvarne sålunda ansett sig kunna ifrågasätta en behörigen
tillkommen riksdagsskrifvelses »tillförlitlighet», så att ett
riksdagens beslut skulle blifva till sin gällande kraft
beroende af villkor, som ej i skrifvelsen framställts.
Justitieombudsman vid denna tid var S. L. Theorell, hvilken
som bekant »hade sitt hufvud för sig». Han instämde
för ingen del med sin principal konstitutionsutskottet, men
han nedlade icke heller sitt ämbete, utan utförde åtalet,

* Skogman yttrade: »Jag blef anmodad att med mitt namn
bestyrka en autorisation af h. m:t till upptagande af ett lån.–-

Jag ansåg mig ej böra vägra denna underskrift, hvars form och
beskaffenhet samt gemensamhet med expeditionssekreteraren Bergius’
nogsamt ådagalade, att den icke gafs af mig i egenskap af
statssekreterare,»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free