- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
155

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Indragning af ordinarie statsanslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDRAGNING AF ORDINARIE STATSANSLAG 155

kommit till gemensam votering. Därhän skulle man
naturligtvis icke hafva kommit, därest inom riksdagen och
speciellt hos dem, som haft att i första hand upprätthålla
iakttagandet af grundlagens lydelse, funnits någon tvekan
om den fullkomliga grundlagsenligheten af en sådan
nedsättning, af riksdagen ensidigt vidtagen. Ty i så fall
skulle fullföljd af frågan till gemensam votering hafva
strandat på vederbörande talmäns vägran af proposition
å de af statsutskottet framställda voteringspropositioner.
Men voteringspropositionerna blefvo i båda kamrarna
antagna. Om sedermera Andra kammarens mening rörande
indragningarnas lämplighet legat under, inverkar detta
icke på den konstitutionella sidan af saken. Här finnas
således fem exempel utöfver de tre af den ärade talaren
anförda. Han åberopade vidare hvad man år 1851 yttrat
och funnit sig vid, såsom bevis på en praxis motsatt den
regel, jag och — som jag hoppas — denna kammares
pluralitet läser i grundlagen. Ja — skall det vara tal om,
hurudan praxis i dessa frågor varit, så hemställer jag, om
icke den nämnda praxis från yngre tid har något mer att
betyda än prejudikat från Carl Johans och Oscar I:s
dagar. Ty vida öfver den tiden, förmodar jag, anse
vi väl vår egen tid stå i verklig och sann
konstitutiona-lism. Dessutom kan jag icke i denna punkt — så litet
som i någon annan — gilla det påståendet, att prejudikat
skola vara afgörande i fråga om hvad våra grundlagar
åsyfta. Vill man påstå sådant, så skulle man komma
ganska långt. Det har funnits en tid, då statsrevisionen,
i strid mot grundlagarna, icke granskade en stor mängd
af statsräkenskaperna; det har funnits en tid, som vi
alla icke böra hafva svårt att komma ihåg, då för hela
betydande kårer icke funnos af riksdagen fastställda
utgiftsstater; kort sagdt — det har funnits en tid, då
kartan ännu icke på långt när var en sanning, då i
till-lämpningen 1809 års grundlagars tydliga bud ledo många
inskränkningar. Hvad bevisa nu dessa prejudikat? De
bevisa, att här i landet funnits menlösa tider, men de
bevisa intet emot den i grundlagen förvarade svenska
folkets rätt att sig själft beskatta, hvaraf rätten att
fastställa statsutgifterna och den att kontrollera statsmedlens
användning utgöra lika väsentliga delar som den att
bevilja statsinkomsterna.

Den andra talaren i ordningen emot statsutskottet
lofvade att till kammarens förnöjelse taga en dans med
fröknar. Jag gladde mig åt löftet men togs snart ur min
glada illusion, tv jag kunde ej annat se, än att han valde
sin moitié bland landshöfdingens i Västernorrland
omtalade pigor. Till en högre och finare kategori kan iag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free