Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Riksstatens uppställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSSTATENS UPPSTÄLLNING
161
för den i Sveriges grundlagar och beskattningsförhållanden
icke något så när invigde är hardt nära obegripligt.
Indelningen i ordinarie inkomster och extraordinarie
inkomster eller bevillningar äger endast statsrättslig
betydelse; i hvarje annat hänseende är den fullkomligt
betydelselös. Dess statsrättsliga betydelse är bestämd och
garanterad genom grundlagen; och från riksstatens
uppställning hvarken behöfver eller kan den få något
ytterligare stöd. Däraf att grundlagen skiljer mellan de
ordinarie och extraordinarie inkomsterna eller bevillningarne
följer icke att riksstaten bör återgifva denna för dess
ändamål obehöfliga och obekväma, ja rent af förvillande
åtskillnad, en åtskillnad, hvarigenom vår inkomstbudget,
åtminstone för ett främmande öga, är nära nog barbarisk.
Om man kastar en blick på — för att gå till den
närmaste grannen först — norska statens budget, så finner
man där på inkomstsidan l:o) Skatter, 2:o) Statsejendomme,
3:o) Statskassens Aktiver, 4:o) offentlige Foranstaltninger,
5:o) Forskjellige Indtægter, 6:0) Indtægt af Statskassens
kontante Beholdning. Första hufvud afdelningen (skatter)
delas i två hufvudrubriker: A) Told- og
Produktionsaf-gifter, B) Andre Afgifter, hvaraf den förre upptager l:o)
Toldintrader, 2:o) Brændevinsafgift, 3:o) Maltafgift, den
senare: l:o) Indtægter af stemplet Papir, 2:o) Dito af
Spillekort, 3:o) Departements-, Rets- og Auktionssportler.
Andra hufvudafdelningen sönderfaller i fem, den tredje
också i fem, den fjärde i tre (post, telegraf,
järnvägstrafik), den femte eller »Forskjellige Indtægter» i fem,
hvaribland böter, som i vårt besynnerliga system hör till
»ordinarie» inkomster. Med ett ord, dessa uppgifter äro
ordnade så att med en enda blick på ett par tryckta
sidor man får för sig åskådliggjord t norska statens hela
finanssystem, källorna hvarifrån den tager sina inkomster
och således dessas ekonomiska natur. Samma förhållande
är med den danska budgeten. Nu gällande finanslag
upptager l:o) Overskud af domæneindtægter, med två
underrubriker : 1) landvæsenet, 2) skov- og jagtvæsenet; 2:o)
renter af statsaktiverne (däribland öfverskott af de
jydsk-fyenska stats järnbanornas trafik); 3:o) direkte skatter; 4:o)
indirekte afgifter; 5:o) overskud af post- og
telegrafvæse-nets indtægter; 6:0) dito af klasselotteriet; 7:o) indtägt af
Færöerne og de dansk-vestindiske kolonier; 8:0) adskillige
indtægter, 9:o) indtægt ved forbrug af formue og stiftelse
af gjæld (t. ex. försäljning af fastigheter).
Holländska statens budget — jag har antecknat
densammas innehåll för 1877 — är uppställd på följande
sätt: A) direkta skatter (med underafdelningar: grundskatt,
personel skatt, patenter); B) acciser (socker, vin, spirituösa
U. — Adolf Hedin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
