Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Riksstatens uppställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
ADOLF HEDIftf
m. m.); C) indirekta skatter, (stämpelpapper,
registrerings-afgift m. m.); D) in- och utf örselafgifter; E) kontrollafgift
å guld och silfver; F) domäner o. s. v. ända till och med
Litt. Q.
Likaså den belgiska, hvilken upptager följande
hufvudtitlar: impots; péages; capitaux et revenus; remboursements.
Den förstnämnda har 8 underafdelningar, af hvilka några
ytterligare specificerade. Under den andra höra domäner,
järnvägar m. m.
Någorlunda likartad, ehuru ej så klar och öfverskåd
lig, är den österrikiska inkomstbudgetens uppställning.
Den franska budgetens uppställning torde vara tillräckligt
känd ur allmänt tillgängliga böcker, så att jag icke
behöfver erinra därom, att den är på ett lika enkelt och
klart som öfverskådligt sätt uppställd.
Jämför man dessa främmande staters
inkomstbudgeter med Sveriges, så finner man att den sistnämnda,
såsom jag nyss anmärkt, för ett främmande öga är dels
intetsägande, dels svårbegriplig, ja, rent af förvillande.
Den af våra grundlagar angifna betydelsen af ordet
»ordinarie», i uttrycket »ordinarie inkomster», kan ju icke
ens för oss själfva, som dock äro vane vid detta
språkbruk, helt och hållet undantränga ordets primära och, så
att säga, naturliga betydelse, hvilken häntyder på
någonting till varaktighet och belopp mera påräkneligt, fast och
orubbligt. Då nu bland en af de ordinarie inkomsttitlarne,
den så kallade »extra uppbörden», ingå sådana inkomster,
som t. ex. inflytande revisionsskillingar eller, såsom hände
år 1876, 25,000 kronor af medel deponerade för
järnvägskoncession, så uppkommer mellan de båda betydelserna
af ordet »ordinarie» ett svalg, hvaröfver ingen brygga
leder.
Måhända kan man anse detta såsom en sak af
underordnad vigt; men jag tror mig med fullt fog kunna
påstå, att det icke allenast icke finnes skäl att låta
inkomstbudgeten återspegla den grundlagliga åtskillnaden mellan
ordinarie och extraordinarie inkomster, utan att det till
och med finnes ett positivt skäl, som bjuder att så icke
förfara. I denna indelning kan nämligen ligga ett, som
jag förmodar, hittills af statsutskottet opåaktadt, frö till
s. k. konstitutionella konflikter. Kan det verkligen vara
skäl att utvidga området för den strid, som mer än en
gång upplågat, rörande den makt k. m:t enligt
grundlagen må anses äga öfver de ordinarie inkomsterna.
Hvilka och huru många äro dessa ordinarie inkomster,
som enligt åtskilliges åsikt icke kunna rubbas utan
k. m:ts sanktion? Äro de tilläfventyrs jämnt upp så
många, som med det namnet betecknades på den tid, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
